Hur gör vi då?
Jag tänkte svara i kommentarsfältet, men PRESSEN PÅ DEN, liksom! Gillar när det finns "svara"-funktion på bloggar. Utan den blir det bara svårt, kör man en kommentar, eller en per svar, osv. Så istället gör jag så här, och svarar mer generellt i ett separat inlägg (förutom till en av er som får en alldeles egen skype-session! ;) ).
Vad skönt att så många tänker i samma banor! Skönt (men synd) att flera verkar ha samma upplevelser av annars så vettiga bekanta som kört med skrikmetoder...
Jag har skrivit förr om hur vi gör med sömn och nattning, men tänkte uppdatera lite...
Just nu är Eddie mitt inne i det sista utvecklingssprånget ("systems"), enligt The Wonder Weeks-appen. Hittills (peppar, peppar) har inte sömnen påverkats lika mycket som de tidigare sprången, men en sak vi märkt väldigt tydligt är gosedjuren. Eller ska vi säga GOSEDJUREN!!!!! ? Han har aldrig brytt sig särskilt mycket om goserdjur innan, men de senaste veckorna är han som besatt av varje nalle, docka, mjukis han ser. Vi var rädda att vi skulle tvingas släpa med Musse Pigg-eländet hem från svärmor, men sen fick jag snilleblixten att den fick stanna i sängen de två sista dagarna, och då glömdes den bort.
Igår fick han syn på en nalle som sitter på en hylla i matrummet (har suttit där sen vi satte upp hyllan 2006). Den var för dammig för att han skulle kunna få den, så jag fick till sist gömma den för att han blev så ledsen.
Tillbaka till ämnet dock! Just nu sover Eddie med:
Clownråttan
Pingvinskallran
P o.P-kaninen
Tummen-filten
Goseapan
Lilla Anna-dockan
Pippidockan
Steiffnallen
Hello Kitty-dockan
Kon
Leoparden hans kusin sydde åt honom.
Ja, ni ser rätt. 11 gosedjur. Osäker hur han själv får plats.
Vi kör en kvällsritual. Varannan- var tredje dag får han bada (man blir ju ganska grisig på dagis. Och blir man inte det kan man ju alltid ge sig själv en yoghurt-inpackning...) med en av oss, vid 18.15 ungefär. Om vi inte badar får han titta lite på barnprogram vid den här tiden istället. Sedan byter vi blöja, tar på pyjamas, och så får han en mugg mjölk (jag hade gärna struntat i mjölken, eller gett yoghurt el dyl istället, men vi testade det och det gick inte alls, jag fick hämta en flaska!). Efter det borstar vi tänderna och säger godnatt till terrieristen och den förälder som inte lägger honom. Vi tar med oss samlingen djur som är nere (clownråttan och oftast ett djur till) och går upp. Jag lägger honom i sängen, och går sedan och drar för gardinerna. Jag säger godnatt och pussar honom (och 9 gånger av 10 lägger jag tillbaka det/de djur han slängt ur sängen) och går in i vårt sovrum som ligger bredvid hans rum. Låter han minsta orolig eller ledsen brukar jag först säga "jag är precis här bredvid vännen". Lugnar inte det honom direkt går jag naturligtvis in till honom igen. Sitter då på mattan och sjunger eller nynnar tills han ligger ner och är i sin egen lilla värld. Oftast behövs det dock inte. Oftast lägger han sig ner direkt, och ligger och diskuterar med djuren innan han somnar, eller så sitter han och pratar med dem en stund. När han sover går vi in och stoppar om honom och stänger dörren.
Häromkvällen började han helt plötsligt prata långt efter att vi trodde att han somnat. Jag gick upp för att kolla läget. Han hade slängt ut alla djuren, kudden och täcket, samt pyjamasbyxorna han tagit av sig (Because I Can...), och satt och såg så där finurligt nöjd ut. Hej Alfons Åberg, liksom! Då var det bara att börja om!
Ibland skrämmer det mig att han är så nöjd att ligga där själv (eller ja, själv och själv, han har ju liksom ett dussin polare!). Lite ÅMAJGAAAAAD HAN ÄR OTRYGG. Men nej, jag tror verkligen inte det. Vi har ju inte tvingat på honom det här. Vi har utvecklat kvällsrutinen efter hans signaler. Oftast blir han bara distraherad om vi sitter därinne. Det är nästan som om han känner att han måste hålla sig vaken för vår skull!
Oftast (igen, peppar peppar) sover han hela natten. Kan gny till ett par gånger, men somnar om innan vi ens hunnit ur sängen. Om han vaknar hämtar en av oss honom, och så får han sova mellan oss. Inte mer med det liksom. Hade vi haft en större säng hade jag gärna samsovit varje natt, hela natten (förutsatt att han ville det, såklart!). Men det här känns också bra. Vi har tagit det i hans takt, på hans villkor. Det enda jag kan ångra är att vi flyttade honom till hans eget rum för tidigt, men vi hade våra skäl till det, och de var inte egoistiska. Hängvaggan kändes helt enkelt inte säker längre, och vi hade inte plats i vårt rum för spjälsängen. Jag kan älta det, men kan inte göra det ogjort. Däremot kan vi fundera ut hur vi ska lösa det om vi skulle få fler barn.
Någon av er nämnde också de olika råden om samsovning. Det där har jag också märkt. Jag brukade sitta på amningsgruppen, där samsovning rekommenderades, samtidigt som vi satt i ett rum fullt av affisher med "SAMSOV INTE!!! DET ÄR JÄTTEFARLIGT!!!". På BB pratade de om att samsova säkert, och vi fick litteratur om säker samsovning. Sen kom bvc-sköterskan på hembesök och sa att om vi samsov skulle han dö, och det var hon som fick åka runt och ta hand om familjer där det hände. Inga skuldkänslor alls, liksom... Vi har följt alla råd om säker samsovning, och kommer samsova med nästa barn också, vad än råden må säga då.
Och det här med att folk kör "my house, my rules".... Det brukar ju räcka med att säga: "Ja, men då sätter vi spjälsängen i ERT rum då?", så brukar det bli en annan melodi... ;) Fuck "My house, my rules". My KID, my rules!
Inte ens i närheten av alla djur, vi tog med ett urval till svärmor!
Haha, förutom att Jens är typ 9 månader yngre, så kör vi samma nattningsmetod. Han har just nu 2 olika kaniner samt den otroligt fula grodan i sängen och de samtalar han med.
Sen så blir det såklart skillnad för oss eftersom vi bor lite trångt, men när vi lägger honom hos farmor och farfar för vila på dagen så sover han i eget rum, så han är van vid det också.
Han vet nog att ni kommer om han ropar, så då är det inte så konstigt att han är lugn där inne ensam. :)
Men vilken sjuk sköterska som säger så! Händer det ofta eller? Och i så fall, hur osäkert har de familjerna sovit? Jag menar, hör man någonsin på nyheterna att föräldrar har sovit ihjäl sina barn? Jag tror jag har hört typ ett fall på nyheterna, och ett fall privat (där föräldrarna rökte och drack).
Tror det ar en kulturell grej som hanger med att det ar farligt att samsova alltsa. I sverige verkar det ju ganska vanligt att de flesta samsover iaf de forsta veckorna men inte har i uk inte. Dom ar ju oxa VALDIGT efter med unicefs "baby friendly" tror det fanns ett sjukhus i stor London som hade baby friendly utmarkelse 07 nar jag fodde mitt forsta barn. Och om du lagger till att det ar 50/60% som ammar sa forklarar det ju en del.
Tycker det ar sa kul nar man laser eller ser pa fragestunder med barnpsykologer i Sverige och folk fragar om somn sa rader dom ju ganska ofta att flytta in sangen med foraldrarna etc. DET skulle dom nog aldrig gora har utan det ar supernanny/Gina Ford/Baby Whisperer som galler.
Linda- Ja, alltså DISKUSSIONERNA med djuren! Vad pratar de om egentligen?! Lite avis också att ni har en "ursäkt" att sova nära! ;)
Familjen Toad- Magkänslan håller med. Han har ju aldrig lämnats att gråta/skrika/ropa ensam, så har ingen erfarenhet av det!
Jag har hört om ETT fall sen vi fick Eddie. En kvinna som sulade i sig en flarra vin och sen la sig för att amma och kvävde bebisen. Tragiskt, men att måla upp det som en norm och använda det för att visa att SÄKER samsovning är farlig känns fan vulgärt!
Hells- Vårt BB i Manchester var Baby Friendly. Jag ger inte ett ruttet lingon för det. Vår barnmorska fick gå om sin amningsträning. Hon hackade liksom på fel nybliven mamma vad gällde amningen! ;) Jag hoppas verkligen att AW inte får nys om klimatet i England, tyvärr tror jag att SHN skulle få ett grymt genomslag här... :(
Vi har faktiskt inte samsovit alls, förutom de första veckorna, mycket för att min sambo var så orolig för att vi skulle lägga oss på lilltjejen. Eller framför allt att han själv skulle göra det pga att han då tog mediciner som han själv kände gjorde att han sov djupare.
Medan jag ammade somnade hon oftast för natten vid bröstet eller så vaggade vi henne till sömns i famnen. Sedan började vi med tydliga rutiner: amma/välling, borsta tänderna, mysa en stund i soffan, läsa saga och sedan sängen. Ofta ligger hon och pratar en stund innan hon somnar och likadant när hon vaknar, men hon vet att vi kommer om hon gråter/ropar. På senaste tiden har hon börjat säga "sitta här", vilket betyder att vi ska sitta på stolen bredvid hennes säng en stund när hon lagt sig och då räcker det att man sitter där någon minut och sedan säger "godnatt" och går ut. Och så sover hon oftast hela natten, runt 11 timmar.
Igår fick hon dock mig att häpna med hur trygg hon verkar med sitt sovande. Hon vaknade ett par timmar efter att hon somnat och var ledsen. När jag gick in kände jag att blöjan läckt och pyjamasen var genomvåt. Det blev blöj- och pyjamasbyte, sedan kramades vi och pratade lite, hon la sig i sängen, jag satt på stolen och gick sedan ut. Och hon somnade bara om. Nog för att jag vet att hon gillar att sova, men det var ju bara löjligt :-)
Nu blev min kommentar rätt lång, men jag kom på en sak jag glömde säga. Jag hörde talas om en studie som visade att det kan vara skadligt för små barn att ligga och skrika länge ensamma, för att det kan skada deras hjärnor. Skrika länge om de är i en trygg famn är däremot ingen fara. Dessutom säger man ju att barnen blir mer empatiska själva om de vuxna svarar på deras behov. Det är ju aldrig fel att utöka sitt förråd av argument mot de som tycker att barn gärna kan "skrika av sig" :-)
Rutten frukt finns ju over allt, tyvarr . Tycker bara att det visar att dom inte varde satter det. Jag had tur som har en van som ar healthvisitor och har ammat tva barn som hjalpte mig for pa BB visade dom helt fel i hur man la till och sa att jag nog inte hade mjolk osv. Och lillen vart nastintill utorkad och jag helt over stressad och vagade knapt amma honom, usch det var jobbigt.
Pa tal om AW hennes bocker finns oversatta till Engelska och saljs pa Amazon.co.uk. Jag kopte GNS (SKAMS) i ett svag ogonblick men den var SA daligt oversatt, laste inte ens hela.
Så synd bara att varken midwives eller heatlh visitors verkar kunna något om amning och hur det fungerar. Inget ont mot din vän, men att säga till en nybliven mamma att hon nog inte har mjölk är ju i 99 fall av 100 rent felaktigt, det är ju snarare utdrivningen som krånglar, och stressen gör det ju tyvärr inte bättre!!
Jag har sett GNS på Amazon, tack och lov är den ju inte särskilt välkänd!