Parenting level: Rockstar

Pappa eldar gamla brädor (och en utemöbel). Tar tillfället i akt att ha lördagsmys!
 

Trygghet och anknytning och saknad

Älskade lilla fis till unge alltså. Han tyckte det var så spännande när jag var på sjukhus, han fick komma och hälsa på, och ville "go doctor" varenda dag. Sov gott och sånt där med sin pappa. Åh vad skönt tyckte vi. MEN.
Hela veckan har han varit some en liten igel. Jag får inte gå ut ur rummet, inte till toaletten och ABSOLUT INTE ut ur huset! Älskade lilla skit- uppenbarligen påverkade det honom mer än vi trodde. Hur mycket det än kan driva mig till vansinne att BOKSTAVLIGEN släpa runt honom där han hänger runt mitt ben, förstår jag ju varför han gör det, så vi tankar närhet som bara den, och ser till att jag inte hamnar på sjukhus igen på ett bra tag!

And you still don't think we live in a rape culture?!

I've written this in both Swedish and English, scroll down for the English translation.
 
Alltså, nog för att jag växt upp i en småstad, men det känns ändå som ett slag i magen att gå in på lokalnyheterna och se detta...
 
Kränkt av lärare efter våldtäkten
 
Inte nog med att tjejn råkade ut för en våldtäkt som 14-åring, nej, sen ska nya läraren komma med "hjälpsamma" kommentarer om att hon bidrog till väldtäkten med sitt "sätt att vara". Häpp. Hela "Crime: Walking whilst female" känns så jävla över nu, kan vi inte lägga ner detta?! Att anklaga en 14-åring för att vara "våpig" (eftersom hon lipat på ett kort och haft sin pojkvän hemma.....), kan man sjunka lägre än så? Kan man svika ett BARN mer än så?! Du är för i helvete en lärare, act like it! Din roll är liksom att värna om ungarna, inte att slut-shamea dom!
 
Men, allt är okej- enligt skolan har läraren sagt förlåt, och det vet vi ju alla att det är lika bra som om det aldrig hade hänt. Däremot kan inte skolan lova att flickan inte ska behöva ha lektioner med läraren. Alltså, SKÄMTAR NI MED MIG?!?!?!
 
Såna här grejer är det enda som gör att jag känner mig lättad av att ha ett barn av ett visst kön istället för det andra- hur skulle jag kunna förklara för en dotter att skulle det hända henne är det inte säkert att vuxenvärlden är där för att stötta och beskydda? Att de lika gärna kan vända sig emot henne och strö salt i såren, att sparka på henne när hon redan ligger?!
 
DET HÄR är vad som menas med en våldtäktskultur. På ytan heter det att det är fel och hemskt, men skrapa litegrann och så dyker det upp- skuldbeläggning, kalla en 14-åring för "våpig", tala om för tjejer vad de ska göra för att undvika att bli våldtagna, istället för att lära våra killar att INTE VÅLDTA, för i helvete!
 
Det här är varför jag behöver feminism.
 
***
 
I may have grown up in a small town, but it still feels like a punch in the stomach to visit the local news website and be met by this:
 
Humiliated by teacher after rape (Terrible translation from Google as per, but you get the gist...)
 
Not only did the girl become the victim of a rape at the age of 14, she's then told by her new teacher that she contributed to the rape through her "demeanour". Nice one. The whole "Crime: Walking whilst female" feels so bloody done with now, can we just stop it?! To accuse a 14 year old of being "slutty" (because she stuck her tongue out on a photo and had her boyfriend come visit her at home), can you actually stoop lower than that?! Can you betray a CHILD deeper than that?! You're a damn teacher, act like it! Your role is to nurture the kids, not to slut shame them!
 
But it's all ok, according to the school the teacher has said sorry, which we all know is just as good as if it had never happened. However, the school can't promise the girl won't have classes with the teacher. ARE YOU FUCKING KIDDING ME?!
 
Times like these are the only times I feel relieved to have a child of one sex rather than the other- how could I ever explain to a daughter that if it happened to her, it is not a certainty that the adult world would be there to support and protect her? That they just as easliy could rub salt in the wounds, to kick her while she was down?!
 
THIS is what "Rape Culture" means. On the surface, it's said that it's so wrong and terrible, but peel off a layer or two, and there it is- blame, calling a 14 year old "slutty", telling girls how to avoid getting raped, rather than teaching our boys to NOT FUCKING RAPE!
 
This is why I need feminism.
 

Tillbaka i verkligheten

Hejje! Nu är jag tillbaka hemma igen, så en snabb uppdatering av vad som hände i helgen!
 
Jag var dålig sedan i Tisdags, trodde först det var influensa, men sen på onsdagen blev det uppenbart att det var halsfluss. Ångern att jag inte gick till VC redan på tisdag?!
Iallafall, natten mellan onsdag och torsdag blev det bara värre och värre, kunde inte svälja alls, och slemmet i halsen gjorde det svårt att andas. Maken fixade en akuttid på VC igen. Trodde jag kanske skulle få något att gurgla med och lite kodein, men nej. All hell broke loose, så att säga. Kollapsade när jag kom in på doktorns rum. Halsen var så svullen att hon inte kunde se något (jag såg ut som Cujo.), så kunde inte utesluta halsböld, plus att hon kände att penicillinet uppenbarligen inte kunde kicka detta själv. Så plötsligt sitter jag där och ringer maken och ber honom komma och ta mig till sjukhuset, medan doktorn skriver akutremiss.
Väl där kunde de utesluta halsböld, men höll med att det nog behövdes något mer drastiskt för att få bukt på halsflussen, så jag blev inlagd med antibiotikadropp. Hade inte druckit på 8 timmar (och då bara en liten klunk äppeljuice), så fick även vanligt dropp.
 
Tre dagar, åtta omgångar antibiotikadropp, 5 liter vätska, och en sjulhelvetes massa kodein senare kände jag mig bra nog att iallafall få åka hem. Nu ska jag äta vanligt penicillin i en vecka (min mage älskar mig!) och är sjukskriven till och med fredag, och efter det ska det banne mig vara bra!
 
Eddie har fått vara med sin pappa, men han tyckte det var jättespännande att komma och hälsa på, och det var nog den bästa medicinen ever- lite härliga endorfiner från att få kramas med den här gobiten, liksom!
 
Om du kollar på käken så kan du se halsmandlarna fortfarande, det här var på fredag eftermiddag.
 
Så nu sitter jag mest och försöker bestämma mig om jag ska be att få ta ut halsmandlarna, eller hoppas på att detta var den värsta (och förhoppningsvis sista!) gången. Väger för- och nackdelar, och just nu känns det lite pest eller kolera!

(Högst ofrivillig) bloggpaus

Häpp!

Vår myshelg (leffe, men snygga bilder!)

I helgen har våren varit här! Två riktigt fina dagar, det var på tiden!

Igår jobbade pappa, så vi tog en promenad till shoppingcentret (standard). Eddie ville gå så här:

 

 
 

 Och det fick han ju, såklart! Sjuk hipstervarning på den!

 

idag åkte vi på vintagemarknad. Har äntligen långt nog hår för att göra victory rolls, så det ville jag ju testa. Jag och Eddie klädde oss i vintagekläder, och så här fina blev vi! Inte så pjåkigt, om jag får säga det själv!

 

 
Vi gick på marknad, åt lunch på en parkbänk, strosade runt Ramsbottom en stund, innan vi åkte hem igen.
 
Nu ikväll har Eddie haft 40 graders feber och yrat, så det verkar som om pappa får vabba imorrn...
 
Trots trist avslut har vi haft en mysig helg!

Hjälp tack!

Tips och pepp runt det här med bakslag på toaletträningen?
 
Det har gått hur bra som helst i flera veckor, men senaste veckan har det gått bakåt igen. Minst en olycka om dagen på dagis, och kissar på golvet hemma... Han är förkyld, och brukar få lite katarr vid förkylningar, så jag gissar att det är det, men det är ju så FRUSTRERANDE!
 
Ge mig era bästa tips för hur en ska hantera?! Snela?

Nöjdman.

De senaste 18 månaderna har vi jobbat med ett gäng riktiga gubbar, såna där som bara vill göra livet surt och komplicerat för oss. Varje arbetsdag har varit som att dunka huvudet mot en stenvägg. Så fanihelvete vad skönt det är när man får trycka till en av dem!
 
Är ute på ett av våra bostadsområden. De berättar att den enda av dem med lite folkvett ska flytdestillat ett annat arbetslag (Le Sigh). En av dem lägger till : "Höhö, det blir bättre- **** ska komma tillbaka, lycka till, höhö"
 
Fick nog. Svarade "Men du, att **** kommer tillbaka är bara positivt i våra ögon. Han får saker gjorda utan att tjafsa."
 
 
Aaaaaaaaand scene.

Hur man låter barn vara barn.

Eddie ger en elegant demonstration i hur ett barn får vara ett barn.
 
Först- VAFALLS! En pojke, som gör hushållsarbete?! I ROSA?!?!?!
 
 
Det här går väl verkligen inte för sig?!
 
Men vänta, det är okej ändå- han härmar ju sin pappa!
 

 
Phu! Snoppen är räddad!
 
Men vad i helv...?!
"Look mamma! I'm a pretty fairy!"
 
Vi ger upp. Denna unge är ju förlorad. Blah blah blah samhällsexperiment blah blah feminazi blah blah jävla bög blah blah blah ad infinitum
 
Ja. Ungefär så. Satt och tänkte förut när han lekte med halsband och glitter. Han had så himla roligt, och jag kunde inte hjälpa att känna mig lite sorgsen över att så många barn inte ens får upptäcka detta roliga pga penis. Så himla trist. Speciellt när jag vet att han kan gå från Fairy till Fireman Sam i ett enda enkelt steg:
 

Satte sig på Bobby Car och drog på utryckning.

Humöret! HUMÖRET!!!

Jag försöker att inte använda "trots" som uttryck, då jag inte tror att småbarn är manipulativa och uträknande nog att "trotsa". Jag tror att barn, speciellt i den här åldern, märker att vissa handlingar får en viss reaktion, och då är det ju klart att hen måste testa den teorin! Om och om igen!
 
Allt detta sagt dock- herrejisses vad jobbigt det kan vara ibland! Humöret svänger på en femöring, minsta motgång kan framkalla århundradets vredesutbrott. Och testandet... Oj oj oj. Mamma är trött, pappa är trött, terrieristen är trött!
 
Till råga på allt lyckades Eddie ge mig en ordentlig bula i skallen i fredags. Vi busade lite på mattan, lekte häst. Rammel, rammel, så slog han hakan i mitt bakhuvud. Litet blåmärke på Eddies haka, bula som en persika i mammas huvud! Kände mig helt yr!
 
Apropå ingenting förresten- visst sa jag att vi köpt hus? Här ska vi bo!
 
 
 
Det har till och med ett litet grönsaksland, där jag och Eddie tänkte påta i sommar!
 
 
Det kan hända att vi kan flytta till påsk, men mest troligt är det att det blir i slutet av April. Längtar så!

Lata söndag

Snor en enkät från Popmorsa, för trött för att blogga på riktigt. Hektisk vecka- vi har sålt och köpt hus- hurra!!! Mer info kommer!!!
 
 

1. Hur gammal är du? 28
2. Hur gammal känner du dig? Varierar mellan 17 och 40. Vissa dagar: "OMG, not even a grownup!", andra: "Så jävla gammal."
3. Vad har du gjort i dag? Langade över Eddie till pappa klockan 05.42 och klättrade tillbaka till sängen (pappa har hosta så har sovit nere i veckan, fått mysa med Eddie hela veckan!). Fyllde i vad kändes som 1000 dokument gällande husförsäljning och -inköp, lagade en pork belly roast till ikväll, gav Eddie lunch och åkte till våra vänner. Hängde där och hinkade te tills det såg ut att börja snöa, då drog vi eftersom de bor sådär att man kan bli insnöad i en vecka! Hem, pratade med mamma, fixade middag- ovan nämnda pork belly roast med hemgjord gravy, rostad palsternacka och ångkokta morötter och broccoli. Om nom nom. Busade med Eddie, gjorde honom klar för säng, la honom, satte mig här och började skriva. Snart blir det godis och Friday Night Dinner.
4. Vilken film såg du senast? Up. För 745:e gången. ("I want ballooooooooooons")
5. Vem ringde du senast? Rob (maken), för han hade ringt mig pga glömt mitt personnummer. Naw....
6. Är du besatt av någonting? Min vikt. Let's not go there.
7. Är du rädd för blod? Nej, men har en fobi för amputationer- planerade eller pga olycka/serial killer. Klarade med nöd och näppe den biten på Första Hjälpen-kursen (den var baserad mer på olycka än serial killer- phu!).
8. Beskriv platsen du befinner dig på just nu? Jag sitter i min soffa, med min bruna terrierist sovandes på min fötter. Soffkudden bredvid är fuktig och luktar rengöringsmedel eftersom Eddie glömde att man ska gå på pottan INNAN man kissar...

9. Kan du nämna fem statsministrar under 1900-talet i Sverige? Uhm..... Tage Erlander, Olof Palme, Carl Bildt, Ingvar Carlsson och Göran Persson? Eller var Göran Persson efter 2000?!
10. Googlade du för att få fram svaret på föregående fråga? Nej, men ska för att kolla om rätt.
11. Vilken färg är dominerande i din garderob? Svart och mörklila.
12. När vaknade du i dag? Först kvart över fem, med barn. Sedan 09.30, utan barn.
13. Vilken är din favorithögtid? Jag ska vara lite kontroversiell och säga Påsk. Mer betald ledighet, mer choklad, mindre stress. What's not to like?!
14. Vart i världen skulle du vilja befinna dig just nu? I ett bottenlöst bankvalv.

15. Nämn en plats i världen du besökt som du aldrig vill återvända till? Det där zoo:t i Frankrike som vi blev inlåsta på. Minns mest lednsa lejon i små burar.
16. Hur vill du tillbringa din pension?
 Om jag inte kan få ha både kropp och knopp intakt vill jag vara bindgalen men glad.
17. Vad lyssnar du på just nu? Laptopfläkten. I musikväg blir det mest Zumba nuförti'n.
18. Har du någon gång brutit ett ben? Ja. Brorsan svängde igång en träkarusell utan att se att jag trampat ner i ett hål. Tack, Pelle.
19. Vilka fem saker vill du inte vara utan i ditt skafferi/kyl? Mina shakes, mjölk, vindruvor, Diet Pepsi och popcorn
20. Vem är din favoritkändis? Förmodligen Mayim Bialik (of Blossom fame), älskar henne. Pink pga jävlar anamma. Miranda Hart, Tom Ellis- älskar Miranda.
21. Vad är du på för humör just nu? Det har varit en omtumlande helg, har inte riktigt hunnit/velat känna efter. Men absolut inget ångestigt eller så. Rätt pepp.
22. Vilka världsdelar har du varit i? Europa. Rätt och slätt.
23. Snarkar du? Inte nu längre, såvida jag inte är förkyld. Gjorde när jag var gravid.
24. Vilka yrken har du provat på? Uppackare på ICA. Kassörska. Dansare. Trollkarlsassistent. Förskollärare (utbildad), caféperson (barrista är lite väl posh för caféet i fråga...), praktikant inom socialbostäder, Recognition & Rewards Officer (samma ställe), Neighbourhood Project Officer (samma ställe, nuvarande jobb), samt Zumbainstruktör (också nuvarande).
25. Hur går du helst klädd? Jobb- ganska quirky, men ändå lämpligt. Hemma- leggings och stor t-shirt.
26. Vilket stjärntecken är du född i? Jungfru. Ain't I just...
27. Vilket är ditt favoritgodis? Älskar godis. Just nu är det Goldbears eller jelly meerkats som gäller. Älskar svenskt lösgodis (Åh, Candy King...). Popcorn. Cheez Doodlez Crunchy.
28. Vad sa du senast? "Well, I signed it on a different date though?!"- Fick skäll för att jag skrivit annat datum på pappret jag skrev under...
29. Vilket var ditt bästa ämne i skolan? Hade MVG eller VG i allt utom Spanska där jag fick G- my darkest moment.
30. Vad har du på dig just nu? Svarte leggings, svart skitstort nattlinne, svart kofta, tofflor.
31. Vilken är din favoritaffär? Polarn o Pyret, Next, Weekday och Gudrun Sjödén.
32. Vad har du för storlek i kläder? Oftast 38, går mot 36. M.
33. Vad har du i dina fickor? Inget- hatar grejer i fickorna. Möjligtvis bilnycklar i jackfickan. Aldrig vantar dock, speciellt inte när jag behöver dem.
34. Vad köpte du senast? Vetemjöl. Bakade bullar.
35. Hur många gånger har du flyttat? En gång med mamma och pappa, sen till England, sen till detta huset, och så flyttar vi snart igen, hurra!
36. Om du var fast ensam på en öde ö, vilka tre saker skulle du ta med? IPad med 3G, asmycket godis, och Eddie.
37. Är du morgon- eller kvällsmänniska? Kvälls!.
38. Senaste filmen du såg på bio? Alltså shit. Inte varit på bio på många år! Nästnäst sista Harry Potter var det. På IMax.

39. Har du blivit sydd någon gång? Japp. I munnen efter visdomstandsoperationer, bröst, bröstkorg och vad efter födelsemärksborttagningar, magen efter blindtarmsoperation, och så stackars snipperiet efter Eddie.

40. Har du någon gång badat naken utomhus? Ja, jag och Linda brukade alltid bada nakna/toppless i Ljungan nedanför hennes hus. Slängde även av mig kläderna och hoppade i vid mammas och pappas stuga förra året- orkade inte hämta badkläder.

41. Vad åt du till frukost? Idag blev det bara en kopp kaffe.
42. Hur såg ditt liv ut för tio år sedan? Det var ca en månade innan jag träffade Rob. Gick sista året på gymnasiet, jobbade på ICA, var lite allmänt svår.
43. Har du någon gång åkt dit för fortkörning? Nej. Kör bara för fort på motorvägen.
44. Vem gjorde senast något extra speciellt för dig? Jobbarkompis lät mig vräka ur mig all min stress och ledsamhet, och skickade senare världens finaste SMS, som var så himla fint. Fick också en jättefin chokladask av kunderna jag skjutsade hem i snöstormen häromveckan- det värmde.
45. Vart lägger du din mobiltelefon när du sover? Laddandes på bordet bredvid sängen.
46. Vad var det sista du åt? Maten ovan nämnd.
47. Vem är världens vackraste kvinna? Sofia Vergara- Gloria i Modern Family.
48. Är du blyg? Ja, vilket visar sig genom att snacka ASMYCKET och agera helt jävla oblygt. Fucked up.
49. Vilken var den sista konserten du var på? Men deppo nu då! Det är fan Pearl Jam. 2009. MEN, vi har varit på flera stand up-shower sedan dess, så jag säger Ross Noble!
50. Vad heter du i andra namn? Magdalena.
51. Har du varit med om en bilolycka? Nope.
52. Har du något bevarat inom dig som ingen annan vet? Ja.
53. Vilken är den roligaste träningsformen? Zumba. Har totalt förändrat mitt liv. Har numer en extended family på sisådär 100 pers. ÄLSK!
54. Har du några husdjur? Terrieristen Rocky. Försöker övertala Rob att nya huset behöver en katt. Inte odelat positiv respons än så länge.
55. Vill du gifta dig? Helst inte, då månggifte är olagligt! (Är ju redan gift!)
56. Var växte dina föräldrar upp? Sundsvall/Sundsvall
57. Har du någon gång ringt polisen? Japp. En gång i Sverige, tre gånger akut här.
58. Har du svenskt ursprung? Svenskt och Estniskt.
59. Har du, eller har haft, något smeknamn? Inte så mycket i Real Life. Har ett onlinenamn som hängt med sedan gymnasiet.
60. Vilka är dina största svagheter? Min osäkerhet och hur den visar sig...

Det blev en fin helg trots allt.

Så, då är begravningen avklarad. Det blev ju så fint ändå. Begravningen i sig gick bra, Eddie distraherade från det alltför ledsna, och snälla mamma bytte av så jag fick sitta och lyssna ibland också (Eddie satt i ungefär 10 min, sedan evakuerade han...). Begravningskafintågar på Vinterviken, tillagat av Markus Aujalay (från Sveriges Mästerkock), vilket var rätt häftigt. Han är kompis med min kusin, och har träffat farmor och farfar, så berättade sina minnen av dem, vilket var fint. Även prästen var en personlig vän till dem, och fick oss alla att skratta när han berättade historien om när de blev bjudna till farmor och farfar på fest på Gran Canaria. "och det var en fest som jag...eh...inte kommer ihåg!" (Standard!)
På kvällen hängde vi bara familjen hemma hos ena brorsan, och tittade på bilder från andra brorsans fantastiska Malawi-resa.
Lördagen spenderade jag på stan med mamma (Eddie fick vara med Vafan, fatta lyckan!), och sedan gick vi allihop och såg David Lachapelles utställning på Fotografiska (rekommenderas!!!). Sedan gjorde vi hemgjord pizza, och barnen fick stanna uppe och se Melodifestivalen.
Igår åkte vi till en skolgård som har bra is, och Eddie fick åka skridskor! Eddie gillar inte att åka skridskor. ;D
Jag åkte också en stund, första gången på 13 år! Efter det packade vi ihop, och så käkade jag, Eddie, mamma och pappa på Max (naturligtvis) på väg till Arlanda. Tack vare en plastdinosaurie blev det en händelselös flygning, förutom när Eddie ställde sig i sitt säte och ropade "STOP THE ENGINE" för full hals, vilket roade flygvärdinnorna något hejdlöst!
Så trots allt det ledsna så blev det en fin helg. Tack farmor, för att jag fick en chans att spendera lite kvalitetstid med min familj, ibland är det så värdefullt.

Vin och vatten.

Har klarat min Första Hjälpen-kurs. Vi har fått ett bud på huset (för lågt, vi förhandlar...), och precis när jag skulle på galamiddag (jajjemen!) igår så hittade jag £35 (typ en femhundring) i min gå ut-väska!
 
 
Å andra sidan: Fick köra hem i snöstorm, med sommardäck och iklädd finklänning. Budet är som sagt för lågt, vi kan inte acceptera i dagsläget, och ungen har 39,5 i feber.
 
 
Vin och vatten, helt enkelt!

Hur talar man med en tvååring om döden?

Om ett par veckor begravs lilla farmor (ja, det har tagit tid. Lång historia.). Eddie och jag flyger ut i några dagar.
För mig var det alltid helt självklart att Eddie skulle följa med, var aldrig fråga fråga om den saken. Dels vill jag inte vara borta från honom I flera dagar och nätter- speciellt då han återigen är inne i en väldigt mammig period... Dels vill ju familjen träffa honom så klart. Men sen känner jag också att det är bra för honom. Döden är ju en del av livet, och jag vill visa honom att det är ok att vara ledsen och sörja. Eftersom farmors död var väntad tror jag att begravningen kommer bli relativt otraumatisk, även om vi alla är ledsna förväntas inga överväldigande känslostormar, så känns som en lämplig lektion i livet.
 
Men hur förklarar man för en liten fjärt? Ja, han förstår mer och mer, kan följa enkla instruktioner med mera, men abstrakta koncept som döden? Hur kan jag på ett enkelt vis berätta vad vi ska göra, varför vi är i kyrkan? Några tips? 

Tecken på att barnet håller på att bli stort.

*Vi tittar på Lejonkungen. När Mufasa dör (spolier alert) blir Eddie helt förstörd, kryper ihop hos pappa och snyftar på riktigt. Förstod det ledsna, liksom.
 
*Drar avancerade slutsatser. Inte nog med att han vet att mamma åker på Zumba när hon försvinner hemifrån, när tomten sa adjö och gick sa Eddie: "Santa Claus go Zumba".
 
*Fattar skämt. Brukade skratta när vi skrattade, men kan nu se nya program, och skratta när det är roligt. Än ganska mycket slapstick (tänk "någon ramlar-HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!), men ändå- förstår skämt!
 
*Missar inte ett dugg. Vi berättar för vänner om Sverigeresan. Eddie flikar in "pappa broke the telly" (pappa tryckte på fel knapp på kontrollen...).
 
*"Ässka de, mamma, Laff ooo, pappa". Japp, olika språk. RÄTT språk.
 
så häftigt, men samtiidigt så vemodigt. Så mycket som en ser fram emot, men lika mycket som kanske aldrig mer händer... Det här med att krypa upp i famnen och ta en tuppis händer liksom alltmer sällan- saknet där?! Myset på morgonen? "Get up-NOW!"...
 
Vilda bebin håller på att bli stor, och jag kommer sakna den lilla.

Stora ungen.

How does skinny taste?

Postade detsonen en Facebook-status, kopierar den här rakt av, så det blir ett Engelskt inlägg ikväll. Håll till godo.
 
I'm sad to see more and more people posting "Nothing tastes as good as being slim feels" lately. There are two problems with this statement. 1) Depriving yourself with or without some stupid mantra is the best way of failing a weight loss regime. You need a little bit of what you enjoy (and seriously, I can reel off at least 10 foods off the top of my head which tastes AMAZING, slim or not!), just not ALL the time, and in combination with a healthy lifestyle. 2) I know I may sound hypocritical considering the changes I've gone through over the last couple of months, so let me clarify. Changing "skinny" for "slim" doesn't make this statement any better. It's still peddling the idea that we must conform to a certain look to be acceptable. Stop talking about "slim" and "looking great". Start thinking about how your body FEELS. The person who coined the saying maintained her weight with coffee, cigarettes, and in the past cocaine. It's much healthier to eat a balanced diet and have a couple of "extra" lbs. See your body as an INSTRUMENT rather than an ORNAMENT. I feel so much better now, I have more energy, no joint pains, I'm stronger. How I look is a distant second to this and always has been, it was never the motivation.
Make food a partner, not an evil overlord. Take notice of how different foods make you feel. Eat those that make you feel good, cut out those that leave you bloated and sluggish. Make sure you enjoy some just because they're bloody delicious. Focus on what your body can do, not what it looks like. 
Ok? Are we agreed? 
I will post this as a comment on every single post I see that is using that godawful saying. THAT, people, is my New Years resolution.

Framme i Stockholm

Spenderar de sista dagarna i Stockholm. Går bra att sova på hotell också!

Inte riktigt hur vi ville starta vår resa...

Fyra dagar innan vår resa till Sverige orkade lilla farmor inte mer. Så det blir en vemodig jul, även om det dels var väntat, och dels en viss lättnad. Det var det här hon ville. Nu är hon med farfar, och om jag lyssnar riktigt noga kan jag nästan höra dem tjafsa sådär kärleksfullt som vara de kunde!
 
Sov gott nu lilla farmor, och ge farfar en stor kram. <3

Så här går det om mamman försöker få något gjort.

"Mamma! Look! Done a picture!"


Så. Himla. Nöjd. Med. Sig. Själv.


Sen betedde vi oss som de vilda djur vi är. RAWR.


Men stoltheten NU DÅ?!

Tvåårskontroll idag. Ligger på rätt nivå för allt utom talet- där låg han på en treårings nivå!!! Så himla stolt, vi var så säkra på att han skulle vara långsam med talet!
 
Bästa biten var när han inte bara byggde torn, utan också berättade för henne vilka färger klossarna var! Även när jag frågade honom om jag fick ta på honom en tröja, och han ba "No thank you, I don't want to". > . <

Tidigare inlägg