Att bo i England
Vi har haft några jobbiga dagar här, med jobbiga beslut tagna, så har inte orkat blogga. Ikväll fick jag dock ett mail med lite frågor om livet i England. Svaret blev så långt att jag lägger upp det här också! Om det verkar lite osammanhängande så beror det på att jag svarar på frågorna!
Jag tror England har sina bra och sina dåliga sidor, precis som Sverige! Ibland känner jag att jag gärna skulle flytta tillbaka, men å andra sidan är det här hemma nu, och iochmed att maken inte pratar svenska är det inte genomförbart just nu.
Alltså, engelsmännen är ju inte direkt kända för sina kulinariska förmågor.... ;) Det finns en massa skit i mataffären, men letar man lite så går det ju att hitta det mesta nyttigt! Plus att jag blir lite sporrad att laga från scratch, om allt var supernyttigt skulle jag nog gena mycket mer! :) Vattnet är däremot asäckligt. Jag kokar Eddies vatten, själv dricker jag bara från vattenmaskinen på jobbet. Tror vi blir lite bortskämda, vi svenskar, med världens renaste vatten! Maken dricker glatt kranvatten! Sen tycker jag att det är lite kul att se folks blickar när de ser Eddie äta, BLW är ju ganska nytt här också!
Sjalen fick EXTREMT mycket uppmärksamhet. MEN. Bara positiv! Folk kommer fram och frågar om den, och tycker den är supersmart! Tror vi krossar lite myter, folk märker ju att Eddie är kaxig och självsäker, så att Attachment Parenting skulle skapa klängisar stämmer ju inte! Vad gäller genus är det jävligt jobbigt, det går inte att komma ifrån. Å andra sidan har jag spenderat större delen av mitt liv att oroa mig för vad folk tycker, så ska jag ändå oroa mig kan jag ju lika gärna ge dem något att tycka till om! ;) Jag tror man kommer långt med lite sarkasm och en massa självdistans! Jag kallar mig själv för en Earth Mother och Hippie, då kan folk liksom inte komma och tycka det som en förolämpning! Lite Eddie Izzard School of Thought! Ser jag att folk tittar snett på vad Eddie har på sig, eller om någon fäller en kommentar, så brukar jag skratta och kalla honom mitt Politiskt Korrekta Barn! Även med amningen fick jag bara positiv respons. Amningsstatistiken är helt skrämmande här, så när någon kommer och ammar i ett år (51 veckor för att vara exakt, han la av förra veckan!) så blir det ju lite ståhej!
Vårt hus var byggt 1908, så något måste de ha gjort rätt, haha! När vi flyttade in hade det inte centralvärme (det fanns liksom en anledning till att vi kunde köpa ett radhus med tre sovrum, vardagsrum, matrum/kök och splitternytt badrum för under 600k!!), men det har vi nu installerat! Vi har aldrig haft problem med ohyra, det enda vi märkt är att sniglar har tagit sig in i köket via bakdörren ibland på sommaren (jag klev på en när jag var höggravid. Barfota. *kräks* ), annars har vi aldrig märkt något, förutom gången hundarna varit i högt gräs och drog hem loppor. Det gjorde dom dock även när vi var och tältade! Som gammal Sundsvallare är det ju också jävligt skönt att slippa myggen, haha! Skulle dock önska att fler börjar ha blandkran även i badrummet, de har liksom gett med sig vad gäller kökskranarna! Och heltäckningsmattorna är på väg bort, trägolv är mycket mer populärt numer! Bara gammfolk som kör hårt på matta, för så har det ju alltid varit!
Löner är inte lika höga vad jag vet. Däremot betalar man ju väldigt mycket mindre i skatt, och mat och alkohol är billigare. Vi tjänar inte supermycket (runt 20k/månad innan skatt, var), men har som sagt hus, vovve och två bilar, och lever relativt drägligt. Dagis är däremot svindyrt, vi betalar 7500/månad för Eddies dagis. Är man låginkomsttagare kan man få hjälp med avgifter, men vi hamnar precis i mitten. Skulle ju naturligtvis kunna välja ett billigare dagis, men då tummar man ju också på kvalitéen. Där han är så är han med min bästa vän hela dagarna, hon är vice rektor. De har även kameror i varje rum, så jag kan logga in och kolla att allt är ok! Nu bor vi i Nordvästra England, ju längre Sydost man kommer desto dyrare blir det, men å andra sidan är lönerna också högre, så det går nog på ett ut.
En sak jag märker är att folk rent generellt är trevligare här. Jag får alltid lite ångest när vi ska till Sverige, speciellt om vi ska till Stockholm. Tycker folk tittar ner på en, undviker ögonkontakt mm, medans här känner jag mig mer bekväm i mitt eget skinn, och man hejar på folk. Återigen, tror det är annorlunda nere i London, men i Manchester är folk i allmänhet trevliga! :)
Livet här. ♥
Jag tror England har sina bra och sina dåliga sidor, precis som Sverige! Ibland känner jag att jag gärna skulle flytta tillbaka, men å andra sidan är det här hemma nu, och iochmed att maken inte pratar svenska är det inte genomförbart just nu.
Alltså, engelsmännen är ju inte direkt kända för sina kulinariska förmågor.... ;) Det finns en massa skit i mataffären, men letar man lite så går det ju att hitta det mesta nyttigt! Plus att jag blir lite sporrad att laga från scratch, om allt var supernyttigt skulle jag nog gena mycket mer! :) Vattnet är däremot asäckligt. Jag kokar Eddies vatten, själv dricker jag bara från vattenmaskinen på jobbet. Tror vi blir lite bortskämda, vi svenskar, med världens renaste vatten! Maken dricker glatt kranvatten! Sen tycker jag att det är lite kul att se folks blickar när de ser Eddie äta, BLW är ju ganska nytt här också!
Sjalen fick EXTREMT mycket uppmärksamhet. MEN. Bara positiv! Folk kommer fram och frågar om den, och tycker den är supersmart! Tror vi krossar lite myter, folk märker ju att Eddie är kaxig och självsäker, så att Attachment Parenting skulle skapa klängisar stämmer ju inte! Vad gäller genus är det jävligt jobbigt, det går inte att komma ifrån. Å andra sidan har jag spenderat större delen av mitt liv att oroa mig för vad folk tycker, så ska jag ändå oroa mig kan jag ju lika gärna ge dem något att tycka till om! ;) Jag tror man kommer långt med lite sarkasm och en massa självdistans! Jag kallar mig själv för en Earth Mother och Hippie, då kan folk liksom inte komma och tycka det som en förolämpning! Lite Eddie Izzard School of Thought! Ser jag att folk tittar snett på vad Eddie har på sig, eller om någon fäller en kommentar, så brukar jag skratta och kalla honom mitt Politiskt Korrekta Barn! Även med amningen fick jag bara positiv respons. Amningsstatistiken är helt skrämmande här, så när någon kommer och ammar i ett år (51 veckor för att vara exakt, han la av förra veckan!) så blir det ju lite ståhej!
Vårt hus var byggt 1908, så något måste de ha gjort rätt, haha! När vi flyttade in hade det inte centralvärme (det fanns liksom en anledning till att vi kunde köpa ett radhus med tre sovrum, vardagsrum, matrum/kök och splitternytt badrum för under 600k!!), men det har vi nu installerat! Vi har aldrig haft problem med ohyra, det enda vi märkt är att sniglar har tagit sig in i köket via bakdörren ibland på sommaren (jag klev på en när jag var höggravid. Barfota. *kräks* ), annars har vi aldrig märkt något, förutom gången hundarna varit i högt gräs och drog hem loppor. Det gjorde dom dock även när vi var och tältade! Som gammal Sundsvallare är det ju också jävligt skönt att slippa myggen, haha! Skulle dock önska att fler börjar ha blandkran även i badrummet, de har liksom gett med sig vad gäller kökskranarna! Och heltäckningsmattorna är på väg bort, trägolv är mycket mer populärt numer! Bara gammfolk som kör hårt på matta, för så har det ju alltid varit!
Löner är inte lika höga vad jag vet. Däremot betalar man ju väldigt mycket mindre i skatt, och mat och alkohol är billigare. Vi tjänar inte supermycket (runt 20k/månad innan skatt, var), men har som sagt hus, vovve och två bilar, och lever relativt drägligt. Dagis är däremot svindyrt, vi betalar 7500/månad för Eddies dagis. Är man låginkomsttagare kan man få hjälp med avgifter, men vi hamnar precis i mitten. Skulle ju naturligtvis kunna välja ett billigare dagis, men då tummar man ju också på kvalitéen. Där han är så är han med min bästa vän hela dagarna, hon är vice rektor. De har även kameror i varje rum, så jag kan logga in och kolla att allt är ok! Nu bor vi i Nordvästra England, ju längre Sydost man kommer desto dyrare blir det, men å andra sidan är lönerna också högre, så det går nog på ett ut.
En sak jag märker är att folk rent generellt är trevligare här. Jag får alltid lite ångest när vi ska till Sverige, speciellt om vi ska till Stockholm. Tycker folk tittar ner på en, undviker ögonkontakt mm, medans här känner jag mig mer bekväm i mitt eget skinn, och man hejar på folk. Återigen, tror det är annorlunda nere i London, men i Manchester är folk i allmänhet trevliga! :)
Livet här. ♥
Kommentarer
Sofie - Mamma till två små säger:
Vet inte vad man ska kommentera riktigt men allt kändes så trevligt skrivit...
Kan oxå känna att sverige är trist med det här med att se ner på folk.. finns ingen gemenskap och sammanhålling på det sättet som det känns som att det är utomlands...
Ska säga att jag vågar mig knappt ut längre med tösen som ammas trots sina nio månaders ålder. Trött på pikar och blickar och konstiga tankebanor...
Sjalen som jag skulle vara bättre med denna gången har än en gång blivit liggandes hemma tyvärr... Dottern åker på höften och blickarna blir inte mindre för det inte... Får pikar som att gör ont och sårar från folk jag kalla vänner och från släkt. Värst är sambons släkt...
Daeminimon säger:
Usch, det där är jättejobbigt. Jag försökte tänka "folk kommer ha åsikter vad jag än gör, jag kan like gärna ge dom något att ha åsikter om!", och det gjorde saker lättare. Så länge det känns rätt för er har ingen rätt att säga att det är fel! ♥
Trackback