Nu smäller det! (Nog... Kanske...)

Huset hade legat uppe på nätet i 6 timmar när mäklaren ringde och sa att någon vill komma på visning! Nurå- Är det vår tur nu?! :)

Finaste dagen (för ett Leffeinlägg!)

Vädret håller i sig. Idag åkte vi till Huddersfield. Gick till en park med litet ånglok, massa lekplatser och en plaskdamm. Vilken fin dag!!


Får åka cykel


Wiiiiiiiiiiiiiii! Gungi!


Visste ni att en blöja som badats med väger över 2 kilo?!

Saker jag verkligen borde ha lärt mig på 27 1/2 år

#1: Solen tar även om jag inte aktivt ligger och pressar.

Notera gärna det diagonala strecket från handväskan.


När olyckan är framme.

Klockan 9 på fredag morgon fick jag ett sånt där telefonsamtal man som förälder bävar inför. "Hej, det är **** från dagis. Oroa dig inte, men Eddie har ramlat av en stol. Han verkar okej i sig själv, men det blöder från båda näsborrarna och läppen". Slängde mig i bilen och åkte dit. Han var på ganska gott humör när jag kom, men näsan såg typ ut som den hade smält, jättesvullen och började bli blå. Blödde även fortfarande.


I bilen på sjukhusparkeringen

Iväg till akuten (tränade karate länge nog för att ha sett min beskärda del av obehandlade brutna näsor). Ingen parkering vid akuten, utan fick åka till en typ en halv kilometer bort. Hade jättetur och fick hoppa in i skyttelbussen (vem säger nej till någon som kommer med ett blödande barn, liksom?!) Fick komma in direkt, eftersom han även hade blivit väldigt tyst och tillbakadragen när det hände. Jättegullig doktor, som förklarade precis vad han kollade efter i näsa, mun, öron och ögon. Han kollade både puls och blodtryck (har ni testat ta blodtryck på en nästan-tvååring? Lycka till med det) också, och att det kom luft ur näsborrarna.


Väntrummet på Pandaenheten.

Vad gäller näsan så har den en indention över näsbenet (Det som ser ut som en skugga på bilden ovan). Det är för svullet för att säga om det är en fraktur eller inte. Vi får komma till öron näsa hals om ett par veckor, så får en doktor där besluta om det behöver röntgas/åtgärdas eller ej. Inga tecken på en kraftigare hjärnskakning, men ska ta det lugnt (jo, tjena) över de nästa 48 timmarna, och komma tillbaka vid minsta tecken på försämring.

Måste säga att ungen är tusan makalös. Inte ett gnäll när vi var där. Köpte mat från McDonalds på hemvägen (inte en chans att jag tog tillbaka honom till dagis efter en sån smäll, ville hålla stenkoll). Han käkade upp sitt Happy Meal (fiskpinnar var grejer!), och ungefär hälften av min mat... Klädde av sig alla kläder och sprang runt huset naken. Badade och drack sin vällingmjölk (en msk pulver i kvällsmjölken är nomnomnom!)


Blåslaget kvällsmys

Sov hela natten, och har varit sig lik idag. Väldigt svullen fortfarande, men inte riktigt lika färgglatt som jag väntat mig.


Älskade, älskade unge.

Som avslutning: När vi kom tillbaka till parkeringen kände parkeringsvakten igen oss (det här är alltså en parkering som ser flera tusen människor om dagen), frågade hur det gått, och släppte ut oss utan att behöva betala. DÅ kom tårarna- från mamma.

Yay Eddie!

Hurra hurra! Barnet kissar på pottan på dagis! Flera gånger också!

Han tar av sig blöjan så fort han kommer åt, så vi bad dem börja sätta honom på pottan (då vi gissar att hans planer för potträning är lite annorlunda än våra!), och nu har han fattat vad man ska göra där!

Säger även Weewee. Är helt seriöst mer stolt än när jag tog min examen.

Nu väntar vi bara på hemmakissandet också. Har köpt en likadan pottstol som de har på dagis, och han tycker den är jättekul. Kollar gärna på sina program i den. Inget kiss än, dock.


Ibland önskar jag att jag var 17 coh inte behövde bry mig om sånt här!

Alltså, det här med att köpa hus. Inte lätt. Vi har piffat upp vårt nuvarande hus redo för att värderas och säljas, vi har fått nytt (större) huslån godkänt i princip, nu är det bara att hitta ett hus. Bara var det ja.

Hur kul det än är att leka Rightmoveleken (sätt ingen övre gräns, sortera med högsta pris överst), så är det fan inte lätt när man faktiskt ska vara seriös och hitta något "på riktigt". Sida upp och sida ner, det ena huset fulare än det andra. Obäddade sängar, Englandsflagga i grannens fönster, inredning á la gammtant. Lyckades skrapa ihop 18 fastigheter som såg okej ut på papper. Åkte runt förra helgen och tittade på dem från utsidan. 6 klarade gallringen. Idag var första visningen. Såg skitfint ut på bilderna, verkade bara behöva lite målarfärg.

Icke.

Gulnat, fult lysrör i köket. Mattan i övre hallen hade långa trådar som hängde lösa. Två stora fläckar i badrumstaket (såg ut som fukt, trots att huset är knappa 20 år...), gräsmattan var som ett träsk (var lite osäker på om jag skulle ta mig därifrån, jag sjönk liksom!), sjabbigt överlag. Så himla synd. Huset i sig har sånt potential, men palla köpa ett hus som kommer kräva tio-, om inte hundratusentals kronors jobb!

Tillbaka på ruta 1. Le sigh.

I övriga nyheter, en liten hälsouppdatering. Jag har ju liksom känt mig risig ett tag nu. Åt penicillin förra veckan för öroninflammation. Mådde mycket bättre, tills på Söndag eftermiddag då jag svimmade på puben, alldeles lagom till varmrätten... Låg med 39 graders feber i ett par dagar, och har sen dess känt mig allmänt risig. Gick tillbaka till doktorn igår. Häpp. Dels har inte öronen klarnat upp sig, fortfarande fulla med katarr (I'm sexy and I know it...). Sedan kollade han hals och halsmandlar och frågade 3 miljoner frågor. Han tyckte alla tecknen är där för körtelfeber... Det enda som inte stämmer är att jag har haft det förut, och det är väldigt ovanligt att man får det igen... Han ville sjukskriva mig i två veckor. Jag ba "Näe!!!". Jag är inte en total workaholic eller så, men ska alltså iväg på en tvådagars workshop onsdag-torsdag som verkligen kommer hjälpa min framtida karriär, så vill verkligen inte missa den! Lyckades övertyga honom att inte sjukskriva mig än. Fick en ny penicillinsort, och fick lova att om det inte vänt när den är slut så måste jag komma tillbaka och ta blodprover, och då kommer han sjukskriva mig vare sig jag vill eller inte. Så nu försöker jag verkligen vila och ta det lugnt, vilket ju som vanligt är lättare sagt än gjort... Önskar att jag kunde göra som Eddie och bara somna närhelst det passade. Så här, till exempel:


Orka vänta på att pappa ska torka mitt ansikte...

Amma annans barn?

Hamnar i ännu en gräsligt tråd på FL, om att amma en annans barn. Intressant det där.

Min högst personliga åsikt? Jag kan mycket väl tänka mig att om jag hade en nära vän som också ammar, att vi kom överens om att om det krisar hjälper vi varann. Jag kan också tänka mig att använda mig av Human Milk 4 Human Babies om det skulle krisa (även om jag förmodligen inte får donera själv eftersom jag fick en blodtransfusion när Eddie föddes...). Jag gillar WHOs rekommendationer:

1. Bröstmjölk från mammas bröst
2. Pumpad bröstmjölk ur kopp/flaska
3. Donerad bröstmjölk ur kopp/flaska
4. Ersättning

Mina tankar följer den banan lite. Däremot: Jag skulle varken amma någon annans bebis, eller vilja att någon ammade min, utan att det finns en överenskommelse. Amning ÄR något väldigt speciellt (iallafall var det så för mig!), och jag skulle känna mig obekväm om vem som helst tog mitt barn och ammade utan att jag visste om det eller gett min tillåtelse (såvida jag inte hamnat på sjukhus eller var jättesjuk- det finns liksom alltid undantagsfall).

Hur känner ni? Skulle ni kunna amma en annans bebis? Skulle ni kunna tänka er att en vän/släkting ammade ditt barn om det behövdes? Om inte, varför inte?

BLW för stora och små!

Börjar långsamt återvända till en o-yr, hörande värld igen, men är fortfarande för slö för att åstadkomma några kulinariska mästerverk. Idag slängde vi ihop Quesadillas, och vet ni vad? Det blev jättegott! Receptet?

Quesadillas

6 vetetortillas
120 gram riven ost (jag använde mild cheddar, experimentera!)
1 röd paprika, tärnad
1 rödlök, grovhackad
3 msk philadelphiaost

Bre 1/2 msk philadelphia på en tortilla. Strö på ost, paprika och lök. Bre lika mycket philadelphia på en till tortilla och lägg ihop, platta till så fyllningen fäster i philadelphian. Upprepa så du har 3 quesadillas.



Värm lite olja i en stekpanna. Stek quesadillan tills den är gyllenbrun och osten börjar smälta. Vänd och låt den andra sidan bli gyllenbrun också.



Skär varje quesadilla i 4-6 tårtbitar. Servera med gräddfil och guacamole. Kan ätas varm, ljummen och kall!



Det som gjorde dem så bra var att Eddie verkligen kunde hjälpa till. Han la paprikan och löken i en skål, han strödde på ost och grönsaker och hjälpte mig att platta till! Han har varit lite tveksam med maten den här veckan, det verkar som om ett par kindtänder är på g- men ikväll åt han med god aptit, och jag kan inte låta bli att undra om det hade lite att göra med att han hjälpt till.



Det var till och med så gott att han blev tvungen att bejaka sin inre hårdrockare!



Det går naturligtvis att variera fyllningarna i det oändliga. Hackad chili, vårlök, gräslök, spenat, annan sorts ost, etc etc etc! Nom nom!

*Pausmusik*

Strax tillbaka

//Dubbelsidig öroninflammation och konstant yrsel.


(Eddie skyddar sig mot smitta)