mammaiengland

Blir inspirerad av Ketchupmammans förjävla bra inlägg, och som vanligt av Lady Dahmers klokheter. Det här blir väl aldrig lika bra, men jag vill skriva av mig om det här.

Tog Eddie till jobbet igår för att lämna lite grejer maken hade gjort åt dem. Eddie har nog aldrig varit klädd mer som en pojke (se föregående inlägg för bild), men hade ju Hello Kittymössan, då det är hans mössa, och det var kallt.

Hann fan inte mer än in, så kom en av sekreterarna fram och skulle gulla, och kläcker ur sig "Åh stackare, missfärgade mamma din mössa i tvätten?". Va? "Nej, vi tycker den är fin" svarade jag. "Mmm, missfärgad i tvätten, det måste ju vara så" säger hon.

Så på en vecka har vi fått höra:
* Han kommer att bli förvirrad
*Det är ok, så länge han inte har den för ofta
*Den måste blivit missfärgad i tvätten, det är den ENDA förklaringen

Jag vet att England är annorlunda än Sverige vad gäller könsroller, men nu börjar jag bli less, så nu ryter jag ifrån;

Det här är en mössa. Det fanns två anledningar till att jag köpte den:
1. Det var den enda stickade bomullsmössan i affären (pojkar fryser ju inte!).
2. Jag vill ha något att balansera allt "grabbigt" Eddie har fått av andra. Den funkar superbra med blått!

Det är inget politiskt ställningstagande as such, det är en mössa.

Jag vill ge min son 100 möjligheter istället för två. Jag har blivit anklagad för att klä honom som en tjej. Det gör jag inte. Jag klär honom heller inte som en pojke. Jag klär honom som ett barn, en bebis. Han har rosa. Han har också lila, orange, bruna, gröna, vita, röda och svarta kläder. Han har till och med några blåa kläder. Alla kläder Eddie har på sig kommer eventuella framtida barn också ha, flicka eller pojke. Glada färger och lekvänligt, är mitt motto. Köper någon något typiskt "grabbigt" så kombinerar jag det med något som anses mer "flickigt" för att balansera. Han har bollar och bilar att leka med. Han har också en docka. När han växer upp kommer jag att låta honom vara den han vill vara. Inte den samhället tycker att han SKA vara. Jag tvingar ingen att hålla med mig, men om någon skulle tycka att det var ok att mobba honom för detta, så måste de ta sig förbi mig först.

Och sen så känner jag så här; Varför tycker folk att det är ok att kommentera på vad man klär sina barn i?! Skulle du gå fram till en manlig kollega i rosa skjorta och fråga om hans fru har missfärgat den i tvätten (för det är ju bara fruar som tvättar)? Skulle du tala om för en kvinnlig kollega i byxor att hon ju har ett killplagg på sig, är hon förvirrad? Nej? Men varför då göra det med mitt barn? Vilken rätt har du att ifrågasätta mina val som förälder?!

Så nu har jag en plan. Nästa gång någon kommenterar mössan tänker jag svara: "Yes, we have decided to raise him gay", och sedan gå därifrån.