Att klä på ett barn.
Tadaa!!
På måndag börjar vi för övrigt inskolningen till dagis. (Ja. Dagis dagis dagis). Känns ju sådär, men vill vi äta och betala räkningar så har vi inte så mycket val. Jag kan inte ta mer obetald ledighet (den här månaden använde jag upp mina semesterdagar, min mammapenning tog slut efter April.). Suger, det är vad det gör. Suger skithårt. Och inte blir det lättare när svenska vänner och släktingar kommenterar hur liten han är och hur långa dagar det blir. Jag vet att folk menar väl, men kändes det verkligen nödvändigt att nämna?! Och inte är det EN person heller... Det är rent ut sagt skit, men nu är lagen så här. Det skulle hjälpa väldigt mycket mer om man kunde stötta, och hålla inne de där kommentarerna. De gör ju inte direkt att jag känner mig som världens bästa mamma, liksom...
hahaha, det är inte alltid så lätt nej :)
VILKEN FIN DRESS han haR?! Älskar randigt och färger.
Var har du funnit den?
(säg helst inte england, då äre ju kört)
Det är Polarn o Pyret! Köpt i England, men så svenskt som det kan bli! :)
ahaaa.. Då ska jag se om de har samma sortiment i örebro! Jag blev störtförälskad i den där!
och ungen din, han ser så glad och nöjd ut jämt!.. känner också igen det där syndromet med kläder/blöjbyte. Igår fick jag hålla i ena benet med ena handen så han inte kunde krypa iväg med all skit som jag frenetiskt försökte tvätta bort med den andra.
inte så lätt alla gånger :) hahaha
Klart man helst skulle vilja ha barnen hemma länge. Men ibland går det inte och jag tycker inte du ska ha dåligt samvete för det! Eddie kommer säkert trivas jättebra där och få många vänner. Vi har sökt dagisplats från 19 september, då Billy är drygt 1 år och 3 månader. För oss och med våra jobb är det vad som passar bäst. Men jag vet inte om det räknas som tidigt eller helt normalt?
Hoppas ni hittat ett fint dagis!
Tack Marika. Dagiset ligger längre upp på vår gata, och min kompis är vice föreståndare, ansvarig för småttingarna, så han är med henne varje dag. Maten är ett orosmoment, och jag har idag skrivit ett a4 om amning och bröstmjölk som vi ska skriva ut och plasta in som "present" (glada dom ska bli...), så att de vet vad de ska göra med mina utpumpade flaskor. Det är dessutom litet, vilket var en avgörande faktor för oss. Inga stora barngrupper, hela byggnaden kan ta max 48 barn, så det är max 12 per avdelning, vilket känns skönt. Sen har vi ju tur att vi har en social unge som ganska glatt ger sig in i nya situationer. Det här fixar vi.
Undrar om det är pojkigt det där med att inte vilja klä på sig..? Casper får man jaga runt hela huset när det är dags att klä sig, haha är en kamp varje dag minsann. Blöjbyten är hemska...
Sv: BLW, ju mer jag läser ju mer känner jag att detta detta passar min lilla tjej. Men har svårt att hitta konkreta råd påsvenska. Jag är sån som nästan vill ha en lista': GÖR SÅHÄR! jag funkar bäst så, haha :)