Min make- an ass man?!
Han är grafisk designer, och jobbar på ett företag som gör skyltar och graveringar, bland annat. Det är ett ganska... "grabbigt" ställe, där killar vars respektive säkert ofta sitter i personalrummet och pratar om "ammenguuuuu, typiskt karar, liksom!" (inte för att jag har fördomar eller så...). Det jobbar visst 2 kvinnor där, och typ 20 killar.
Iiiiiiiiiiallafall. Idag har jag ett missat samtal från honom. Eftersom han aldrig ringer mig vanligtvis så får jag lite halvpanik, tror att dagis har ringt och att det är något fel med Eddie. Naturligtvis. Ringer tillbaka, men får inget svar. Ser att han lämnat meddelande. Lyssnar av. "Hej. Du, vad heter krämen vi använder till Eddies rumpa, som är så himla bra? S dotter har samma problem, hon är röd och sårig". Japp. Där sitter dom alltså, karlakarlarna, och pratar bebisstjärtar. Och vet ni? Det blir jag så himla glad för. Min make är awesome nog att prata om bebisar istället för att sitta och vara en klyscha! Jag gillar det här rumpsnacket bra mycket mer än det traditionella! (Och för den som undrar, så är krämen Pure Nuff Baby Happy Nappy Cream från purenuffstuff)
Kanske är jag lite klyshig själv, men jag blir alldeles varm inombords när jag ser dem tillsammans. Eddie har en så himla fin relation med sin pappa. Precis som jag och Eddie har våra små ritualer har de också sina egna små grejer- de leker rymdskepp med tvättkorgen, de sjunger och ramsar när de borstar tänderna, maken överträffar sig själv med mismatchande kläder till Eddie. De tuppar tillsammans på soffan, och mamman dör sötdöden... Så jorå, jag tror jag gjorde det bra som fann honom. Eller om han fann mig. Vi har grälat om det där... ;)
<3
Tar med sig Eddie och går och postar brev. Kommer tillbaka och säger "It's like taking your drunk granddad for a walk, isn't it?"
Jag blir också alldeles lycklig när maken kommer hem från jobbet och berättar att han fått tips på något eller diskuterat något om barnen med de andra killarna där. Jag går och tror att män aldrig pratar om barn, men det är klart de gör! Däremot är de nog mer fokuserade på tips och lösningar, och mindre på att bara berätta och prata som vi gör :)
Det är samma sak här, nästan varje dag kommer sambon hem och berättar att han pratat med någon av de andra killarna på jobbet om barngrejer. För att inte tala om hur det värmer hjärtat att höra honom sjunga en liten borsta tänderna-sång :-)
För den som inte kan få tag på din engelska superrumpsalva kan jag tipsa om Weledas Calendula Zink Cream (http://www.weleda.se/baby/produkter/calendula-zink-cream/). Den är så bra att om jag inte visste bättre skulle jag tro att det var nåt magiskt med den ;-)
Vad glad man blir av att läsa sånt! :)
Måste bara tala om att jag började genast nynna på Container av David Shutrick efter att jag läst de sista raderna innan bildkavalkaden! :)
Sambon går runt och trallar på den varje gång vi har försökt förklara för någon hur vi träffades...