Har vi liksom avsagt oss rätten att gnälla?

Usch, vad ledsen man blir ibland...

Vi har haft några jobbiga nätter med Eddie. Maken strulade till det med läggningen lite, så nu lägger vi Eddie i vår säng, och flyttar över honom när han somnat. Läggningen i sig har funkat jättebra, men av någon anledning har han vaknat vid 01, och sedan varit vaken i två timmar. Sitter mellan oss och sjunger, och drar mig (hårt) i håret. Helt normalt beteende för en ett och ett halvt-åring, men jobbigt likväl.

Igår stod jag och pratade med ett par kollegor, en vilken har ett barn tre veckor äldre än Eddie. Jag sa att jag var så himla trött, och berättade vad som hade hänt under natten. En helt vanlig konversation, som bara behövde en igenkännande nickning, eller lite pepp. Men nej. Istället hände det här:

"Ja, ni skulle ha låtit honom skrika från början alltså..." *andra kollegan (som f©r övrigt inte har egna barn) nickar instämmande*

"Nej. Aldrig. Det känns bara så otroligt fel för oss"

"Jaja, men då får ni ju räkna med att det blir så här" *båda småskrattar lite*

Det kändes som om luften gått ur mig. Jag förstår inte varför folk tycker de har rätten att fälla såna kommentarer? Speciellt inte då denna kollega ofta pratat om hur hennes barn vaknar på nätterna också. Så varför skulle hennes skrikmetod på något sätt vara "bättre" än våra metoder?! Om den funkat så jävla bra, varför sover inte hennes barn 13 timmar varje natt? Och var i reglerna står det att man avsäger sig rätten att gnälla av sig om man inte gjort (un)controlled crying?!

Helvete vilket liv det skulle bli om det var åt andra hållet, om jag talade om för henne att hon kanske inte skulle ha lämnat sina barn till att skrika...

Och till råga på att vred jag till knäet ordentligt igår, så missar återigen dansen ikväll. Kanske är jag helt enkelt dömd till att för evigt vara ett fetto som inte får nog med sömn... *på dåligt humör*

Right hörnio, kommentarsfältet är öppet (som vanligt). Pepp please!

Kommentarer
Maria säger:

Men! Har inga barn, men är åtminstone snart doktor och är just nu placerad på BB/BVC där jag träffar en väldans massa barn och mammor och min uppfattning är att det inte verkar finnas något direkt facit för hur man ska göra med barn och nattsömn. En del barn sover mellan 18 och 07 och vaknar pigga och glada, andra skriker sig igenom nätterna och har någon slags upphackad sömn fördelat över hela dygnet. Med tanke på att två syskon som uppfostrats exakt likadant med samma nattliga rutiner ändå kan bete sig så olika så..ja, det vettiga är nog att gå på magkänslan och göra det man tycker känns rätt och givetvis se till att barnet inte far illa. I ditt fall är det att inte låta Eddie gråta sig till sömns och jag ser inget skäl till att det skulle bidra till att han har sin lilla tvåtimmars nattsångstund. Jag hejar på ditt lag!

2012-02-08 | 22:35:42
Signe säger:

Jag känner igen det där, nu är våran Moa bara 5 månader, men tex så skriker hon nästan så fort vi åker bil, så jag kör aldrig någonstans själv med henne, jag vill att någon av oss ska sitta bak med henne och trösta/underhålla. Men nej, jag ska låta henne skrika, för hon tröttnar väl så småningom.. Samma sak med vagnen, jag ska låta henne ligga där själv och skrika, till slut somnar hon väl av utmattning.. Och gör jag inte så, då får jag inte berätta att jag tycker att det är tråkigt att hon är ledsen i bilen, för jag har ju inte testat att låta henne skrika, hon kanske vänjer sig då?



Nej, jag gör det som känns rätt i hjärtat, och det är inte att nonchalera henne.. Och så förklarar jag så gott jag kan varför jag gör som jag gör, förhoppningsvis är det någon som ändrar åsikt!



Hej, förresten! Jag har inte kommenterat här förut, hittade hit via blw

2012-02-08 | 22:49:18
Signecharlotta säger:

(forts.) -tråden på FL, där jag inte heller har skrivit något än.. Men jag kände bara igen mig så mycket att jag var tvungen att slänga in en kommentar :)

2012-02-08 | 22:53:04
Signecharlotta säger:

Oj, olika signaturer slängde jag in också.. Men det är samma jag.. Nu ska jag sluta spamma ditt kommentarsfält.

2012-02-08 | 22:55:08
frida säger:

jag vet inte, jag försöker hålla mig öppen och tänker att alla barn är olika och att man blir den förälder som ens barn kräver och sådär. men samtidigt så märker jag hur jag väldigt tydligt blir mer och mer fast i min mesiga blödiga hippieövertygelse att närhet och ogråt skapar de tryggaste barnen, med de finaste banden. men som sagt, hade kanske inte varit sådan om mitt barn hade visat den minsta tendens till att tex vilja/kunna sova själv. då hade jag kanske varit mer vänligt sinnad till hårdare metoder. (fast, mm, tror eg inte det.) jag tycker du verkar vara ashärlig med eddie. älskar bärandet. puss!

2012-02-08 | 23:30:01
Emma säger:

Åh, från mig får du bara massor av stöd! Det låter förvisso gulligt med sångstund, men grymt jobbigt att inte få sova. Skulle det vara så att man kan avsäga sig någon gnällrätt så gör man väl det när man skaffar barn överhuvudtaget isåfall, men nog tycker jag att även småbarnsföräldrar ska få klaga av sig lite.



Det enda rätta vore egentligen att nästa gång hon klagar på dålig sömn häpet fråga "Men jag trodde att ni kört controlled crying? Hur kommer det sig då att hen vaknar?" Controlled crying förresten, vilket jävla uttryck.



Känner igen mig i det Signe skriver, vagn och bilåkning har inte varit så poppis här. Fick tips om att köpa öronproppar till mig och bara köra, men jag stannade bilen och bara satt och höll honom tills han somnade och ännu längre innan jag flyttade över honom till stolen och då sov han de sista två timmarna hem.



Morsan älskar att berätta om sina grannar som brukar gå på promenad med sin lille som gallskriker på vägen ut och sover på vägen hem. Tror hon tycker vi ska göra så också, men nej tack. Jag är stolt över att jag står på mig i såna här situationer och jag är övertygad om att det inte kommer att leda till att vi får en bortskämd och gnällig unge. Det känns rätt i hjärtat, bara.

2012-02-09 | 00:02:30
Helena säger:

Jag tror jag har sagt det här förut, men det tål att upprepas. Jag är helt övertygad om att barn som får uppleva empati (t ex man tröstar dem när de gråter) även lär sig att vara empatiska. Minns med magont häromåret när vi hälsade på svågern, vars son då var 8 mån, och pojken fick sitta storgråtandes i sin säng i en dryg halvtimme när han vaknat på morgonen. Till slut stod inte jag och sambon ut utan gick dit och tog upp honom och då grät han så förtvivlad att jag bara ville gråta själv :-(



Sedan har jag hört talas om en studie som visat att hjärnan kan påverkas hos barn som får gråta/skrika ensamma, något som inte sker om de gråter i en trygg famn. Den kan man alltid roa sig med att slänga tillbaka till folk som tycker att man ska låta barnet skrika tills det somnar ;-)

2012-02-09 | 09:01:15
Bloggadress: http://sotnosbekannelser.blogspot.com
Familjen Toad säger:

Vilket arsel! Nästa gång, om det blir någon, påpeka att hennes barn ju inte heller sover hela natten och se vad hon säger. ;)

2012-02-09 | 09:57:28
Bloggadress: http://audhumble.se
Malin K säger:

Här får du mer pepp! Som du skrev, helt vanligt barnbeteende att ha vakenperioder, spelar ingen roll varför (med största säkerhet beror det ju inte på läggningsmetod) och de går över! Lika jobbigt ändå, så man måste få gnälla! Sjukt att du fick sådana kommentarer! Grrr...

2012-02-09 | 11:38:10
Lisa säger:

Så tycker jag det är med amning också, om jag skulle knysta ett ord om att något är jobbigt, t ex nattamning, får jag genast höra "sluta amma då" som om det skulle lösa alla problem. Eller att folk utan barn tycker att har man valt att skaffa barn, ja då vill man ju plågas!



Strunta i dumma kommentarer och fortsätt ta väl hand om Eddie :) Håller med andra om att controlled crying är ett riktigt läskigt begrepp. Låter som om folk som kör med det försöker tona ner vad det egentligen handlar om.

2012-02-09 | 12:00:51
Bloggadress: http://www.avanai.se
LadyWeaver säger:

Vilken jävla kommentar (ursäkt uttrycket). Blir så ledsen på sånt där. Har också mötts av den där attityden att om man inte gjort som föräldern som kritiserar, oavsett vad det handlar om, så har man ingen rätt att gnälla.

Att låta barnet skrika kanske löser "problemet" i den mening att barnet slutar skrika och sover, men vad är det för mening med det om barnet inte mår bra av det? Aldrig att jag skulle låta något sådant ske. Min modersinstinkt säger till mig att ta upp Lilla S om hon gråter och det tänker jag gå på, oavsett vad andra anser om det.

2012-02-09 | 12:12:09
Bloggadress: http://livsaventyr.wordpress.com
Frida säger:

Alltså. Vad är det för FEL på folk. Man har barn. Man älskar dom. Då kan man väl ta hand om dom, trösta dom, vara nära - vad är svårt med det nu igen? Också: folk som låter sina ungar grina får ju liksom svingriniga barn (visst är det så??), eftersom barna inte självklart vet att de blir tröstade om de är ledsna, så de måste skrika som fan hela tiden.

2012-02-09 | 22:59:44
Daeminimon säger:

+1 på er allihop!

2012-02-09 | 23:02:56
Bloggadress: http://mammaiengland.blogg.se/
Frida säger:

Vad tjurig jag blev. Men tänk alla barn som får kass självkänsla när de får skrika. Ja, så går de och startar krig sen när de blir vuxna!

2012-02-09 | 23:05:04
FK säger:

Hej! Jag har följt din blogg i några månader och tycker den är jättebra. Jag känner igen det där med tråkiga kommentarer från omgivningen. Femminutersmetoden är inte så jättevanlig i min omkrets, men ibland träffar jag någon som har använts sig av den (och då blir jag alltid lika chockad). Jag flyttade hem till Sverige när jag blev med barn (efter sju år i England) och här fick jag så många kommentarer om allt som vi gjorde annorlunda (att jag ammade länge och att dottern sov mellan oss). Folk förfasade sig över att jag ammade min dotter så länge och inte gav välling ("Men om hon inte äter välling, vad äter hon då? Hur överlever hon?" Typ så var inställningen). Hon är nu fyra och sover fortfarande bara i vår säng. Hon visar tydligt att hon inte vill sova själv, och det har fungerat för oss, så vi låter henne göra det. Det är det också många som tycker är helt tokigt och bara inte förstår hur det går till, men det funkar för oss. Och för övrigt är min dotter en väldigt trygg, självständig tjej (fast alla trodde att hon skulle bli osjälvständig och klängig om hon fick sova hos oss). Jag har tvivlat på mig själv och min magkänsla ibland, men det ska man inte göra. Det är svårt att strunta i alla tråkiga kommentarer (det ligger så mycket prestige i föräldraskapet, tror jag, allt ska vara homogent och folk som märker att man gör nåt annorlunda kan bli väldigt aggressiva och känner sig säkert hotade). Jag vill bara uppmana dig till att fortsätta lita på din magkänsla, du gör ett fantastiskt jobb med Eddie och det tror jag redan att du märker på honom (att han är trygg och tillfreds) och det kommer du fortsätta att märka ju äldre han blir!

2012-02-10 | 09:23:09
Sofie - Mamma till två små säger:

Men usch så arg ledsen och arg jag blev nu.. Är så trist att man inte får lov att säga att man är trött efter en jobbig natt för att man valt att inte låta sina barn skrika sig till sömns eller för att man ammar trots att barnet är över fyra månader!



Vet inte vad jag ska skriva bara men lider med dig" Det är hemskt när man får sånt slängt på sig...

2012-02-10 | 10:35:34
Bloggadress: http://lillgarden.blogg.se/
Viola 22årig tvåbarnsmamma säger:

Klart man måste få klaga! Det är ju lika mycket ett sätt att ge utlopp för frustration och känslor. Jag har snarare väldigt svårt för de som aldrig kan ta till sig att man kan finna vissa situationer riktigt jobbiga men ändå ha höga ambitioner.

2012-02-12 | 22:54:44
Bloggadress: http://mummyfied.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback