How does skinny taste?

Postade detsonen en Facebook-status, kopierar den här rakt av, så det blir ett Engelskt inlägg ikväll. Håll till godo.
 
I'm sad to see more and more people posting "Nothing tastes as good as being slim feels" lately. There are two problems with this statement. 1) Depriving yourself with or without some stupid mantra is the best way of failing a weight loss regime. You need a little bit of what you enjoy (and seriously, I can reel off at least 10 foods off the top of my head which tastes AMAZING, slim or not!), just not ALL the time, and in combination with a healthy lifestyle. 2) I know I may sound hypocritical considering the changes I've gone through over the last couple of months, so let me clarify. Changing "skinny" for "slim" doesn't make this statement any better. It's still peddling the idea that we must conform to a certain look to be acceptable. Stop talking about "slim" and "looking great". Start thinking about how your body FEELS. The person who coined the saying maintained her weight with coffee, cigarettes, and in the past cocaine. It's much healthier to eat a balanced diet and have a couple of "extra" lbs. See your body as an INSTRUMENT rather than an ORNAMENT. I feel so much better now, I have more energy, no joint pains, I'm stronger. How I look is a distant second to this and always has been, it was never the motivation.
Make food a partner, not an evil overlord. Take notice of how different foods make you feel. Eat those that make you feel good, cut out those that leave you bloated and sluggish. Make sure you enjoy some just because they're bloody delicious. Focus on what your body can do, not what it looks like. 
Ok? Are we agreed? 
I will post this as a comment on every single post I see that is using that godawful saying. THAT, people, is my New Years resolution.

Kommentarer
Helena säger:

Hear, hear! Fast det är verkligen något man får kämpa med, för det sitter så inpräntat att man ska se ut på ett visst sätt. Av olika anledningar har jag inte kunnat träna på flera månader och har istället ätit för att jag tyckt synd om mig själv, vilket ofelbart påverkar figuren. Det dåliga samvetet hälsar på, fast istället för att motivera mig att träna får det mig att vilja äta mer.

Men så var jag på gymmet häromdagen och fick en uppenbarelse. Jag som för några år sedan var på riktigt jättestark insåg att om det är något jag vill så är det att känna mig stark, att jag kan göra vad jag vill. Plötsligt fick jag lust att träna och tänker lägga upp en plan för min styrketräning. Dessutom kommer jag antagligen att springa Tjejmilen i år med några kompisar, jag som för tillfället har tappat så mycket kondis att jag inte ens grejar 4 km. Men motivationen sköt i taket! Och antagligen kommer det påverka figuren, men det blir mest en bonus :-)

2013-01-07 | 08:48:33
Bloggadress: http://sotnosbekannelser.blogspot.com

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback