Så var det det här med att packa igen.
Satan i gatan vad jag hatar att packa!
Nu är det iallafall klart. Jag och Eddie är packade för några dagar hos farmor nere i sydöstra England. Jag har förmodligen glömt ungefär en tredjedel, och istället packat med en massa skit, men jag är ärligt talat för trött för att bry mig.
Nu har han sovit okej i två nätter, inatt körde han sju-sju! Anna Wahlgren-varning på den! ;) Däremot har jag fått århundradets äckligaste infektion i en tånagel, så låg vaken med en bultande tå och väntade på att doktorns telefontid skulle börja. Så nu har jag fått antibiotika, och ska alltså spendera julen på penicillin. Häpp! Ge mig sympati, annars postar jag en bild på eländet!
Apropå bilder var Eddie orolig att vi skulle glömma honom och gosedjuren:
Packa oss också!
Maken var igår och bytte bandage på handen. Det räckte egentligen med lite tejp, men eftersom somliga av oss blev snurriga och nästan svimmade när de såg stygnen fick de lägga ett extra litet bandage runt om också. Duktig liten fru som jag är skrattade jag inte alls. La heller inte upp det på bloggen..... Erm..... :D
Medans maken var där åkte jag och Eddie på jullunch med mitt jobb. Gissa om han gjorde succé? Här kommer en liten sötchock fotobomb:
Eddie tyckte inte att tillställningen var tillräckligt formell.
Chicken nuggets och pommes. Jojo.
Posar. Med clownråttan. Helt vanligt bara.
Pusskalas!
Mer pussar!
Pussa där mamma!
Vissa av oss börjar bli less på att posera...
Någon gav Eddie en hel mintchoklad efter maten. Jaja, det är ju jul!
Matkoma.
Nu är det nästan dags att väcka prutten. Han ska få öppna en present till (han får öppna paketen från Sverige idag), och sen ska vi stöka på innan det är dags för middag, och sen drar vi vid 19. Tveksamt hur mycket täckning vi kommer att ha där nere, så det här kanske blir it tills vi är tillbaka.
Ha en underbart härlig jul, med eller utan presenter, gran och julmat! ♥
Nu är det iallafall klart. Jag och Eddie är packade för några dagar hos farmor nere i sydöstra England. Jag har förmodligen glömt ungefär en tredjedel, och istället packat med en massa skit, men jag är ärligt talat för trött för att bry mig.
Nu har han sovit okej i två nätter, inatt körde han sju-sju! Anna Wahlgren-varning på den! ;) Däremot har jag fått århundradets äckligaste infektion i en tånagel, så låg vaken med en bultande tå och väntade på att doktorns telefontid skulle börja. Så nu har jag fått antibiotika, och ska alltså spendera julen på penicillin. Häpp! Ge mig sympati, annars postar jag en bild på eländet!
Apropå bilder var Eddie orolig att vi skulle glömma honom och gosedjuren:
Packa oss också!
Maken var igår och bytte bandage på handen. Det räckte egentligen med lite tejp, men eftersom somliga av oss blev snurriga och nästan svimmade när de såg stygnen fick de lägga ett extra litet bandage runt om också. Duktig liten fru som jag är skrattade jag inte alls. La heller inte upp det på bloggen..... Erm..... :D
Medans maken var där åkte jag och Eddie på jullunch med mitt jobb. Gissa om han gjorde succé? Här kommer en liten sötchock fotobomb:
Eddie tyckte inte att tillställningen var tillräckligt formell.
Chicken nuggets och pommes. Jojo.
Posar. Med clownråttan. Helt vanligt bara.
Pusskalas!
Mer pussar!
Pussa där mamma!
Vissa av oss börjar bli less på att posera...
Någon gav Eddie en hel mintchoklad efter maten. Jaja, det är ju jul!
Matkoma.
Nu är det nästan dags att väcka prutten. Han ska få öppna en present till (han får öppna paketen från Sverige idag), och sen ska vi stöka på innan det är dags för middag, och sen drar vi vid 19. Tveksamt hur mycket täckning vi kommer att ha där nere, så det här kanske blir it tills vi är tillbaka.
Ha en underbart härlig jul, med eller utan presenter, gran och julmat! ♥
Jefla stress
(det här med att autocorrect ville ändra rubriken till Keflavik...)
En varning: Detta inlägg kommer att få mig låta som en egoistisk gnällspik. Set vet jag. Med det ur världen; here goes.
Maken opererade sitt finger igår. Han hade en konstig knöl, tydligen har ledvätska läckt ut och förhårdnat. Najs. Så igår var dagen d.
Först var vi uppe i 2 timmar under natten med tandtrollet, som också valde att köra en tandblöja klockan 02.39. Kul. Sammanlagt fick jag runt 5 1/2 timmes sömn (jag har väldigt svårt att somna), så jag kände mig ju såklart på topp. Släppte av maken.
Eddie gnällde, klängde och tjurade i princip hela dagen. Han har trätt in i sista utvecklingssprånget med råge, så här jobbigt har det nog aldrig varit...
Hämtade maken, och det visade sig att ingreppet var mycket större än vi väntat oss. Hela handen är inpackad, och han får inte använda den alls på tre dagar. Stygnen blir kvar i 14. Happ. Jag ska alltså ta hand om en kinkig och klängig Eddie, hjälpa maken med allt, och ta hela lasset hushållsarbete. Hej, självömkan.
Tack och lov har vi ett A-barn som sov till sju imorse, det är bara att hoppas på detsamma igen imorrn. Då ska vi dessutom slå oss fram på stan för lite julklappsshopping. Oh Joy.
Nu har jag gnällt av mig, och kan således sova gott. Lämnar er med den obligatoriska bilden på min underbara unge. Godnatt.
Vuxenrecept!
Det blir ju vanligtvis massa BLW-recept här i bloggen, så idag är jag snäll och postar ett vuxenrecept. Så. Jääla. Gott. Enjoy!
Violet Creams
200 gram Parma Violets, finmalda
300 gram florsocker
1 äggvita
2-3 tsk saft från pressad citron
200-400 gram fin mörk choklad (beroende på hur många godisar du gör, du behöver ca 100 gram per 10 godisar)
Vispa äggvitan tills det blir "toppar" kvar när du lyfter vispen och du klarar vända-på-skålen-testet.
Stöt/mortla/mal godisarna till ett riktigt fint pulver, fint som florsockret. Blanda viol, florsocker, äggvita och citronsaft tills du har en fast deg (tillsätt sockret lite i taget, du kanske inte behöver allt), typ som en pajdeg. Pudra florsocker på arbetsbänken, och kavla ut degen till ca 1 cm tjocklek. Ta ut runda kakor med ett kakmått, ca 5 cm i diameter (eller experimentera med andra former, kanske hjärtan? Lägg kakorna på bakplåtspapper på en plåt. Låt stelna i kyl i 3-4 timmar.
Smält chokladen över vattenbad. Med hjälp av en matsked, doppa kakorna en i taget i chokladen och vänd, så hela kakan är täckt (det gäller att vara snabb, de börjar mjukna och smälta direkt). Lägg tillbaka på bakplåtspapperet och sätt in i kylen tills de är helt stelnade. Lossa kakorna från papperet och lägg i en fin plåtburk med papper mellan lagren. Tekniskt sett håller de flera dagar i kylen, men de kommer inte finnas kvar så länge...
Det går alldeles utmärkt att leka med andel viol/florsocker beroende på hur stark violsmak man vill ha (använder man 70-80-procentig choklad är det bäst att använda ganska mycket viol).
Alternativt, använd 500 gram florsocker (ingen viol), och några droppar pepparmyntsolja (efter smak), för mintkakor.
Så här ser iallafall de färdiga godisarna ut om man är professionell:
(De här är alltså inte mina, jag fick inte till någon bra bild!)
Enjoy!
Violet Creams
200 gram Parma Violets, finmalda
300 gram florsocker
1 äggvita
2-3 tsk saft från pressad citron
200-400 gram fin mörk choklad (beroende på hur många godisar du gör, du behöver ca 100 gram per 10 godisar)
Vispa äggvitan tills det blir "toppar" kvar när du lyfter vispen och du klarar vända-på-skålen-testet.
Stöt/mortla/mal godisarna till ett riktigt fint pulver, fint som florsockret. Blanda viol, florsocker, äggvita och citronsaft tills du har en fast deg (tillsätt sockret lite i taget, du kanske inte behöver allt), typ som en pajdeg. Pudra florsocker på arbetsbänken, och kavla ut degen till ca 1 cm tjocklek. Ta ut runda kakor med ett kakmått, ca 5 cm i diameter (eller experimentera med andra former, kanske hjärtan? Lägg kakorna på bakplåtspapper på en plåt. Låt stelna i kyl i 3-4 timmar.
Smält chokladen över vattenbad. Med hjälp av en matsked, doppa kakorna en i taget i chokladen och vänd, så hela kakan är täckt (det gäller att vara snabb, de börjar mjukna och smälta direkt). Lägg tillbaka på bakplåtspapperet och sätt in i kylen tills de är helt stelnade. Lossa kakorna från papperet och lägg i en fin plåtburk med papper mellan lagren. Tekniskt sett håller de flera dagar i kylen, men de kommer inte finnas kvar så länge...
Det går alldeles utmärkt att leka med andel viol/florsocker beroende på hur stark violsmak man vill ha (använder man 70-80-procentig choklad är det bäst att använda ganska mycket viol).
Alternativt, använd 500 gram florsocker (ingen viol), och några droppar pepparmyntsolja (efter smak), för mintkakor.
Så här ser iallafall de färdiga godisarna ut om man är professionell:
(De här är alltså inte mina, jag fick inte till någon bra bild!)
Enjoy!
Stjälobert
Jag är lite obsessed av såna här fylla-i-grejer, så snodde denna från Familjen Toad;
Vad åt du till frukost?
Corn cakes. Sen en jefla massa kakor på teammötet...
Vad har fått dig att skratta idag?
Mina jobbarkompisar. Fredagar är nästan partystämning på vårt kontor!
Vad har du på dig just nu?
Grå leggings, grått nattlinne med rosa stjärnor, röd munkjacka och svarta strumpor
Hur ser resten av dagen ut?
Lite slösurfande, sedan sängen.
Vad händer ikväll?
Så lite som möjligt!
Och på lördag?
Det blir nog park med Eddie på morgonen, och sen promenad och mys med pappa på eftermiddagen.
Och på söndag?
IKEA. Japp. IKEA en söndag innan jul. Vi måste vara galna.
Vad är det roligaste som hänt dig den här veckan?
Footloose OCH Proud Mary på Zumban!
Och det absolut sämsta/tråkigaste?
Strejkfan, fick sitta på ett trångt litet kontor utan naturligt ljus (alla persienner var fördragna). Nåja, är man strejkbrytare så är man...
Hur lyder dina senast tre inkomna sms?
1. Lol just thought you'd like them! (Från en kompis som tipsade om http://nordickids.co.uk )
2. Ja, minns du stora tigern? (Mamma, diskuterade julklappar till Eddie)
3. Exactly! Ha. x (Min danslärare, som svar på "Nothing good ever came from football ;)" eftersom jag missade dansen pga trafiken till Old Trafford.)
Vad dricker du i helgen?
Kaffe och Diet Pepsi
Bästa bakfylletips?
Ha ett småbarn, då glömmer du snabbt hur dåligt du mår!
(Har inte druckit sen jag blev gravid med Eddie, men skräpmat brukade alltid göra susen.)
Sverigetrippen
Jag har lärt mig något den här helgen. Fan vad jag inte avundas ensamståande föräldrar! Aldrig nånsin har jag uppskattat min man så mycket som när jag satt ensam på ett plan med ett barn som högt och tydligt klargjorde att han INTE gillar att flyga, tack så mycket. Ni vet den där känslan när man drömmer om att ha gått till skolan utan byxor? Lite så känns det att sitta på ett plan med en unge som illvrålat oavbrutet i 20 minuter, och INGENTING hjälper. Shit, vad jag saknade amningen då!
Nåväl, vi överlevde. Torsdagen spenderade vi med min mamma. Eddie hittade först en ny vän.
"Gocky!" Ropade han förtjust. Terrieristen heter Rocky. Katten på bilden heter Findus, men den detaljen kom inte i vägen för Eddie.
Vi åkte på stan, spenderade löjligt mycket pengar på P o.P (mest mammas pengar, så för mig gjorde det inte så ont). Vi åt lasagne, och skämdes som hundar över röran. Sedan gick vi till Kulturhuset. Åååååh, vilket ställe!!! Tror aldrig jag sett Eddie ha så kul! Han kutade upp för backar, och nerför backar, öppnade lådor, och försökte stänga in sig i skåp. Hittade utrymmen bara en 15 1/2-månaders kan få plats i.
Sedan strosade vi till Medborgarplatsen och hälsade på världens finaste S. Eddie fick inte bara pälsmössan från förra inlägget, men också en jeansskjorta. Mjuk, perfekt färg, och kanske sötast i hela världen.
Vi nostalgisnackade, fnissade och fikade massa smör och socker. Älsk på den.
Fredag inleddes med att Eddies morfar anlände. Vi åt lunch, och sedan drog jag, Eddie, mamma och pappa och Eddies två kusiner till min farmors gamla lägenhet och städade ur det sista, samt lämnade nycklarna (hon har flyttat till ett sjukhem för dementa). Sedan drog vi till Junibacken hela gänget.
Det var andra gången vi var där (sist låg Eddie dock i min mage), och om jag får bestämma- den sista! Hutlösa priser, kaotiska föreställningar, och inte valuta för pengarna. Sedan halkade Eddie två gånger och slog huvudet, så jag är kanske lite extra partisk där.
Sedan blev det ju det obligatoriska Fredagsmyset, med popcorn och salta pinnar (mamman tuggade i sig saltet) för onga. Sen somnade han. I min säng. Vi samsov hela vistelsen, jä-v-la mys!
Lördag hälsade vi på lilla farmor, som hade det så bra så bra. Eddie fick pepparkaka och körde rullator.
Himla trevligt ställe det här.
Lördag kväll blev det familjemiddag. Man vet att man kört BLW när barnet äter typ en vuxenportion Coq au Vin!
Söndag hann vi inte så mycket. Åkte och sa hejdå till Mellanbror, och sedan till Arlanda där vi åt lunch med mamms och papps. Sedan in på Taxfreen och ladda upp med onyttiga och superlyxiga snacks som jag mutade barnet med för en lugnare hemresa. Kanske inte aspekten av mitt föräldraskap jag är mest stolt över, men vafan, det funkade! Glad unge= mamma utan gråa hår.
Behöver jag i framtiden någonsin en pick-me-up, kan jag för övrigt bara tänka på Eddies min när han fick syn på sin pappa på flygplatsen. Hela han lyste upp, och började pipa och försöka klättra ur selen! LYCKAN, liksom!
Så nu är vi tillbaka i rutinen. Ikväll har vi mest kört Pippi i vagnen.
Nej, snoppen ramlade inte av.
När pappa kom hem vände sig Eddie mot dörren och ropade ett glatt "HEJ!" *Första gången i kontext*
Nåväl, vi överlevde. Torsdagen spenderade vi med min mamma. Eddie hittade först en ny vän.
"Gocky!" Ropade han förtjust. Terrieristen heter Rocky. Katten på bilden heter Findus, men den detaljen kom inte i vägen för Eddie.
Vi åkte på stan, spenderade löjligt mycket pengar på P o.P (mest mammas pengar, så för mig gjorde det inte så ont). Vi åt lasagne, och skämdes som hundar över röran. Sedan gick vi till Kulturhuset. Åååååh, vilket ställe!!! Tror aldrig jag sett Eddie ha så kul! Han kutade upp för backar, och nerför backar, öppnade lådor, och försökte stänga in sig i skåp. Hittade utrymmen bara en 15 1/2-månaders kan få plats i.
Sedan strosade vi till Medborgarplatsen och hälsade på världens finaste S. Eddie fick inte bara pälsmössan från förra inlägget, men också en jeansskjorta. Mjuk, perfekt färg, och kanske sötast i hela världen.
Vi nostalgisnackade, fnissade och fikade massa smör och socker. Älsk på den.
Fredag inleddes med att Eddies morfar anlände. Vi åt lunch, och sedan drog jag, Eddie, mamma och pappa och Eddies två kusiner till min farmors gamla lägenhet och städade ur det sista, samt lämnade nycklarna (hon har flyttat till ett sjukhem för dementa). Sedan drog vi till Junibacken hela gänget.
Det var andra gången vi var där (sist låg Eddie dock i min mage), och om jag får bestämma- den sista! Hutlösa priser, kaotiska föreställningar, och inte valuta för pengarna. Sedan halkade Eddie två gånger och slog huvudet, så jag är kanske lite extra partisk där.
Sedan blev det ju det obligatoriska Fredagsmyset, med popcorn och salta pinnar (mamman tuggade i sig saltet) för onga. Sen somnade han. I min säng. Vi samsov hela vistelsen, jä-v-la mys!
Lördag hälsade vi på lilla farmor, som hade det så bra så bra. Eddie fick pepparkaka och körde rullator.
Himla trevligt ställe det här.
Lördag kväll blev det familjemiddag. Man vet att man kört BLW när barnet äter typ en vuxenportion Coq au Vin!
Söndag hann vi inte så mycket. Åkte och sa hejdå till Mellanbror, och sedan till Arlanda där vi åt lunch med mamms och papps. Sedan in på Taxfreen och ladda upp med onyttiga och superlyxiga snacks som jag mutade barnet med för en lugnare hemresa. Kanske inte aspekten av mitt föräldraskap jag är mest stolt över, men vafan, det funkade! Glad unge= mamma utan gråa hår.
Behöver jag i framtiden någonsin en pick-me-up, kan jag för övrigt bara tänka på Eddies min när han fick syn på sin pappa på flygplatsen. Hela han lyste upp, och började pipa och försöka klättra ur selen! LYCKAN, liksom!
Så nu är vi tillbaka i rutinen. Ikväll har vi mest kört Pippi i vagnen.
Nej, snoppen ramlade inte av.
När pappa kom hem vände sig Eddie mot dörren och ropade ett glatt "HEJ!" *Första gången i kontext*
Bärjackan: Betyget
Tror ni han gillar den? (OBS! Pälsmössan! OBS! Pippitröjan! OBS! Världens minst fotogeniska mamma!)
Aspackad
Nu har jag packat ungefär allt jag kan packa för ikväll.
En fråga bara: Hur kallt är det i Stockholm, hörrni?!
En fråga bara: Hur kallt är det i Stockholm, hörrni?!
Mission: Accomplished!
Projekt Bärjacka är utfört! Nu har jag en alldeles egen och unik bärjacka/skjorta!
Så här blev det:
Betyg: Godkänt!
Vad gjorde jag?
Så här blev det:
Betyg: Godkänt!
Vad gjorde jag?
- Sprättade sidosömmarna
- Klippte av ryggbiten precis vid ärmsluten
- Fållade båda bitarna.
- Sydde tillbaka ryggbiten ca 5 cm högre upp, så bitarna låg omlott, överdelen utanför underdelen
- Klippte av och fållade framtill för att matcha längden
- Sydde fast en knapp så att öppningen inte hänger öppen om jag bär på mage/höft
- Gjorde ärmarna smalare
I överlag är jag nöjd. Öppningen kunde ha varit lite längre upp, men jag hade nog behövt sy om jackan mycket mer isåfall, jag var liksom lite styrd av ärmarna. Överdelen är ändå inte så svår att klä på, en body, tröja/jumper och en jacka borde räcka ganska långt. Möjligtvis syr jag fast ett par till knappar så jag kan dra upp den runt honom. Har han armarna innanför når den längre, han skulle prompt suga på tummen!
Gjorde jag om det skulle jag inte köpe en såpass mönstrad jacka, det la bara till extra fippel att matcha upp rutorna. En enfärgad, eller ett mönster som inte är lika utpräglat hade varit lättare. Jag blev också tvungen att ta in ärmarna eftersom jackan är stl XXL. Men som första projekt ger jag den Väl Godkänt.
Doktorn säger att han kommer att återhämta sig helt och hållet.
Kollega stirrar på min mage.
"Ooooh, är det något vi borde veta?"
(Och i bilen kom jag på att jag naturligtvis skulle svarat: "Mjo, jag är lite förstoppad, men jag trodde inte det var av allmänt intresse". Dammit att man alltid kommer på dom en halvtimme sent!)
"Ooooh, är det något vi borde veta?"
(Och i bilen kom jag på att jag naturligtvis skulle svarat: "Mjo, jag är lite förstoppad, men jag trodde inte det var av allmänt intresse". Dammit att man alltid kommer på dom en halvtimme sent!)
Det går bra nu.
Här har man flyt. Har haft magont sen i tisdags, men skyllde på IBSen och kämpade på. Idag blev den dock outhärdlig, så fick åka hem från jobbet. Det blir heller inte bättre av att jag pajade magmusklerna under graviditeten (magen går fortfarande upp som en pyramid om jag gör en sit-up), eftersom det gjorde att jag inte fick åt mig andan ordentligt. Messade mamma för råd, och hon sa "ring doktorn". Sagt och gjort. Där sa de "kom direkt", vilket aldrig har hänt, så nu började jag bli lite orolig!
Lyckades grina fram vad problemet var, och han klämde och lyssnade. Förväntade mig att han skulle säga att det var ju bara IBSen som spökade, gå hem och skärp dig, typ. Men nej. Tre alternativ. 1. Magkatarr, vilket under omständigheterna vore skönt. 2. Magsåret jag fick under graviditeten har kommit tillbaka. Mindre skönt. 3. Gallsten. Ammen asså, näe?! Palla gallsten, liksom....
Blev hemskickad med recept på Omeprazole och paracetamol/kodein, och en stark förmaning att blir det värre åker jag till akuten.
Så sen dess har jag legat här på soffan, och tyckt allmänt synd om mig själv. Har inte heller ätit ordentligt sen i tisdags, så varierar mellan apont och aphungrig. Kul värre.
Också: The awkward moment när man upptäcker att exet som tyckte psykisk och ibland även fysisk mobbing var helt okej sjunger numer i ett band med "feministiska värderingar". Jojo.
Lyckades grina fram vad problemet var, och han klämde och lyssnade. Förväntade mig att han skulle säga att det var ju bara IBSen som spökade, gå hem och skärp dig, typ. Men nej. Tre alternativ. 1. Magkatarr, vilket under omständigheterna vore skönt. 2. Magsåret jag fick under graviditeten har kommit tillbaka. Mindre skönt. 3. Gallsten. Ammen asså, näe?! Palla gallsten, liksom....
Blev hemskickad med recept på Omeprazole och paracetamol/kodein, och en stark förmaning att blir det värre åker jag till akuten.
Så sen dess har jag legat här på soffan, och tyckt allmänt synd om mig själv. Har inte heller ätit ordentligt sen i tisdags, så varierar mellan apont och aphungrig. Kul värre.
Också: The awkward moment när man upptäcker att exet som tyckte psykisk och ibland även fysisk mobbing var helt okej sjunger numer i ett band med "feministiska värderingar". Jojo.
Projekt: Bärjacka.
Vi åker till Sverige om 2 1/2 vecka. Excited much?!?! Det är första gången vi flyger sedan vi slutade amma, så lite nervöst är det, men jag litar på att Eddie kommer att glänsa!
Eftersom jag åker själv med honom ville jag gärna undvika vagn den här gången också. Brorsan har kvar deras gamla bugaboo, så jag kan låna den när vi väl är där om det skulle behövas, men just under flygningen vore det bara jobbigt att försöka hålla koll på resväska, barn och vagn. Sjalen funkar inte riktigt längre, då jag inte får till det här med ryggknytning och stort barn... Så för oss hette lösningen ergo baby. Vi har fått till ryggbärning utan problem, och i lördags somnade han till och med! Hurrah!
Problemet jag hade var dock vädret i Sverige i November. Jag vill ju gärna undvika att bylta på för mycket och sen måsta ha selen ovanpå. Jävla bök, liksom. Nej, en jacka är vad jag behöver. En snabb googling visar ju att bärjackor kostar multum, plus lite till. Häpp. Så därför börjar nu Projekt: Bärjacka.
Jag har köpt en fleeceskjorta/jacka i stl XXL. Tänkte först köpa en svart, men sen såg jag den här:
Har hittills sprättat sidosömmarna upp till ärmarna. Målet är nu att klippa tvärs av, fålla, och sedan sy fast panelen igen á la amningstopp, så att det liksom ligger omlott. Extraknapparna som följde med får bli knäppning till öppningen (om jag skulle ha honom på magen/höften). Sen får vi se hur längdskillnaden blir, kanske får ta av lite framtill också. Ambitiös, Moi?!
Jag gillar att sy. Efter att ha köpt de första, så har jag sytt några av mina burleskkostymer själv. Det här var mitt första projekt:
Elf'n'Safety. (Som en intressant parentes, var det här dagen då jag fick reda på att jag var gravid!)
Shakalaka Baby (köpte dock scarfen)
Underkläderna till Shakalaka.
Haha, snacka om nya tider, eh?!
I övriga nyheter:
Regelbundna läsare av denna blogg har säkerligen sett mig nämna och länka till Nerdy Apple Bottom flera gånger. Det var hennes "My son is Gay"-inlägg som fick mig att verkligen intressera mig för genus. Jag läser hennes blogg regelbundet, hon har sunt förnuft och skriver så bra.
Nu lagom till Halloween uppmuntrade hon sina läsare att skicka in bilder på Halloween-utstyrslar. Ikväll när jag besökte hennes blogg ser jag detta. Startstruck much?! Wohoo, Eddie är berömd! :D
Eftersom jag åker själv med honom ville jag gärna undvika vagn den här gången också. Brorsan har kvar deras gamla bugaboo, så jag kan låna den när vi väl är där om det skulle behövas, men just under flygningen vore det bara jobbigt att försöka hålla koll på resväska, barn och vagn. Sjalen funkar inte riktigt längre, då jag inte får till det här med ryggknytning och stort barn... Så för oss hette lösningen ergo baby. Vi har fått till ryggbärning utan problem, och i lördags somnade han till och med! Hurrah!
Problemet jag hade var dock vädret i Sverige i November. Jag vill ju gärna undvika att bylta på för mycket och sen måsta ha selen ovanpå. Jävla bök, liksom. Nej, en jacka är vad jag behöver. En snabb googling visar ju att bärjackor kostar multum, plus lite till. Häpp. Så därför börjar nu Projekt: Bärjacka.
Jag har köpt en fleeceskjorta/jacka i stl XXL. Tänkte först köpa en svart, men sen såg jag den här:
Har hittills sprättat sidosömmarna upp till ärmarna. Målet är nu att klippa tvärs av, fålla, och sedan sy fast panelen igen á la amningstopp, så att det liksom ligger omlott. Extraknapparna som följde med får bli knäppning till öppningen (om jag skulle ha honom på magen/höften). Sen får vi se hur längdskillnaden blir, kanske får ta av lite framtill också. Ambitiös, Moi?!
Jag gillar att sy. Efter att ha köpt de första, så har jag sytt några av mina burleskkostymer själv. Det här var mitt första projekt:
Elf'n'Safety. (Som en intressant parentes, var det här dagen då jag fick reda på att jag var gravid!)
Shakalaka Baby (köpte dock scarfen)
Underkläderna till Shakalaka.
Haha, snacka om nya tider, eh?!
I övriga nyheter:
Regelbundna läsare av denna blogg har säkerligen sett mig nämna och länka till Nerdy Apple Bottom flera gånger. Det var hennes "My son is Gay"-inlägg som fick mig att verkligen intressera mig för genus. Jag läser hennes blogg regelbundet, hon har sunt förnuft och skriver så bra.
Nu lagom till Halloween uppmuntrade hon sina läsare att skicka in bilder på Halloween-utstyrslar. Ikväll när jag besökte hennes blogg ser jag detta. Startstruck much?! Wohoo, Eddie är berömd! :D
Listigt
Ser på nyheter om den hemska motorvägskrashen här i England, så idag får det bli lättviktigt i bloggen. Lånar en lista av fina Audhumble:
Favoritplagg: Ärligt? Mjukisbyxor, linne och lurviga sockor...
Matvanor:
Bästa maträtt: Sovlaki på fläskkött, med ris och tzatziki. Intages helst i Sidari, Korfu.
Bästa efterätt: För mig är efterätt det bästa med hela måltiden... Det måste nog bli en Banoffee Pie, banan och kolasås är tammetusan svårslaget. Ooooh, och Marängsuiessen på Vassa Eggen. Unbefuckinglievable.
Bästa efterätt: För mig är efterätt det bästa med hela måltiden... Det måste nog bli en Banoffee Pie, banan och kolasås är tammetusan svårslaget. Ooooh, och Marängsuiessen på Vassa Eggen. Unbefuckinglievable.
Bästa dryck: Pepsi Light. Älskart. Och kaffe med mycket mjölk.
Hatdryck och hatmaträtt: Gillar varken öl eller whiskey. Maträtt vore allt med svamp, gröna ärtor och mögelost.
Bästa alkoholdryck: När jag dricker alkohol dricker jag cider. Engelsk sådan.
Använder du smör på smörgåsen? Naturligtvis. Är det en smörgås annars?!
Smågodis eller färdiga påsar: Svensk lösgodis är svårslaget, men inte tackar jag nej om jag får en färdig påse!
Bästa soppan: Tomat och chili, men en klump mozzarella som får smälta i skålen.
Favoritglass: Herr Ben och Herr Jerry är två goda vänner.
Shoppingvanor:
Hur mycket shoppar du för varje månad? Alldeles för mycket. Numer blir det mest till Eddie dock, inge kul att shoppa till mig själv längre!
Har du mer skor än kläder? Nej, men jag har runt 75 par...Favoritplagg: Ärligt? Mjukisbyxor, linne och lurviga sockor...
Favoritfärg på kläder: Lila, grönt och svart.
Favoritfrisyr: Längre framtill än bak. Vad som kallades en Pob när Victoria Beckham hade den...
Bästa mönster: Prickigt.
Bästa accessoar: Använder sällan, men jag gillar vintage-smycken.
Underkläder: Alltid lika kul att handla, när man drar storlek 70-75 F...
Hatplagg: Byxor med låg midja.
Arbete, utbildning:
Jobbar eller pluggar du? Jobbar heltid.
Vad vill du bli? Trivs med det jag gör, men drömmen vore att jobba med amning och spädbarnsnäring på heltid.
Trivs du med ditt jobb/din utbildning? Ja, men vill gärna göra en Masters/PhD. Dr Collins, liksom...
Är lönen viktigast? Inte viktigast, men nog kommer det hjälpa i Februari när den ökar markant.
Lite allt möjligt:
Har du barn? Jorå. Världens bästa Eddie.
Älskar du någon? Eddie, Eddies pappa, min familj, terrieristen och ett par av mina vänner är väl de jag ÄLSKAR. Sedan finns det ju allt fler jag tycker mycket om.
Betyder familjen mycket för dig? Absolut.
Vart åker du helst på semester? Grekland, och Sverige såklart.
Bästa klimatet? Det blir nog Grekland igen!
Hemmafest eller krogen? Hemmafest. Gärna Fancy Dress, typ Halloween.
Min make- an ass man?!
Jag tänkte berätta lite om maken idag.
Han är grafisk designer, och jobbar på ett företag som gör skyltar och graveringar, bland annat. Det är ett ganska... "grabbigt" ställe, där killar vars respektive säkert ofta sitter i personalrummet och pratar om "ammenguuuuu, typiskt karar, liksom!" (inte för att jag har fördomar eller så...). Det jobbar visst 2 kvinnor där, och typ 20 killar.
Iiiiiiiiiiallafall. Idag har jag ett missat samtal från honom. Eftersom han aldrig ringer mig vanligtvis så får jag lite halvpanik, tror att dagis har ringt och att det är något fel med Eddie. Naturligtvis. Ringer tillbaka, men får inget svar. Ser att han lämnat meddelande. Lyssnar av. "Hej. Du, vad heter krämen vi använder till Eddies rumpa, som är så himla bra? S dotter har samma problem, hon är röd och sårig". Japp. Där sitter dom alltså, karlakarlarna, och pratar bebisstjärtar. Och vet ni? Det blir jag så himla glad för. Min make är awesome nog att prata om bebisar istället för att sitta och vara en klyscha! Jag gillar det här rumpsnacket bra mycket mer än det traditionella! (Och för den som undrar, så är krämen Pure Nuff Baby Happy Nappy Cream från purenuffstuff)
Kanske är jag lite klyshig själv, men jag blir alldeles varm inombords när jag ser dem tillsammans. Eddie har en så himla fin relation med sin pappa. Precis som jag och Eddie har våra små ritualer har de också sina egna små grejer- de leker rymdskepp med tvättkorgen, de sjunger och ramsar när de borstar tänderna, maken överträffar sig själv med mismatchande kläder till Eddie. De tuppar tillsammans på soffan, och mamman dör sötdöden... Så jorå, jag tror jag gjorde det bra som fann honom. Eller om han fann mig. Vi har grälat om det där... ;)
<3
Tar med sig Eddie och går och postar brev. Kommer tillbaka och säger "It's like taking your drunk granddad for a walk, isn't it?"
Han är grafisk designer, och jobbar på ett företag som gör skyltar och graveringar, bland annat. Det är ett ganska... "grabbigt" ställe, där killar vars respektive säkert ofta sitter i personalrummet och pratar om "ammenguuuuu, typiskt karar, liksom!" (inte för att jag har fördomar eller så...). Det jobbar visst 2 kvinnor där, och typ 20 killar.
Iiiiiiiiiiallafall. Idag har jag ett missat samtal från honom. Eftersom han aldrig ringer mig vanligtvis så får jag lite halvpanik, tror att dagis har ringt och att det är något fel med Eddie. Naturligtvis. Ringer tillbaka, men får inget svar. Ser att han lämnat meddelande. Lyssnar av. "Hej. Du, vad heter krämen vi använder till Eddies rumpa, som är så himla bra? S dotter har samma problem, hon är röd och sårig". Japp. Där sitter dom alltså, karlakarlarna, och pratar bebisstjärtar. Och vet ni? Det blir jag så himla glad för. Min make är awesome nog att prata om bebisar istället för att sitta och vara en klyscha! Jag gillar det här rumpsnacket bra mycket mer än det traditionella! (Och för den som undrar, så är krämen Pure Nuff Baby Happy Nappy Cream från purenuffstuff)
Kanske är jag lite klyshig själv, men jag blir alldeles varm inombords när jag ser dem tillsammans. Eddie har en så himla fin relation med sin pappa. Precis som jag och Eddie har våra små ritualer har de också sina egna små grejer- de leker rymdskepp med tvättkorgen, de sjunger och ramsar när de borstar tänderna, maken överträffar sig själv med mismatchande kläder till Eddie. De tuppar tillsammans på soffan, och mamman dör sötdöden... Så jorå, jag tror jag gjorde det bra som fann honom. Eller om han fann mig. Vi har grälat om det där... ;)
<3
Tar med sig Eddie och går och postar brev. Kommer tillbaka och säger "It's like taking your drunk granddad for a walk, isn't it?"
Megafail...
...kallade kollegan det. Japp, ikväll gick det åt helvete. Var hos frissan- äntligen- efter jobbet. Lyckades tajma hemkomsten precis när Eddie höll på att somna. Han ba "Eh, mamma?". Fick ju gå upp och säga hej, och då brakade det lös. Upp skulle han, vilket han naturligtvis fick. När jag la ner honom igen blev han jätteledsen. Han ställde sig upp och sträckte upp armarna (svårt att feltolka), pekade på fåtöljen (ditto), och tog av sig pyjamaströjan (eh, nej, jag vet inte vad han ville säga med det). Somnade i famnen i fåtöljen, men vaknade varje gång jag försökte lägga. Till saken hör att jag inte ätit på 8 timmar vid det här laget. Gick ner med honom, men nu var han övertrött och allt var bara fel. Till sist fick maken ta honom, för att bryta mönstret, han "fastnar" på något sätt när han blir sådär, man måste byta/distrahera för att lugna honom. Jag fick vajert dra igen, för att hämta mat. När jag kom tillbaka sov han. Skitunge. Note to self: nästa gång, kom hem antingen 10 minuter tidigare eller 10 minuter senare.
Tänker dock inte tappa modet. Herregud, han är ju fortfarande en bebis, några misslyckade läggningar får vi ju räkna med! Det var ju inte så att vi lät honom gråta. Blev faktiskt stolt över oss båda att vi hanterade det väldigt bra och lugnt.
Sen känns det lite mindre tungt iochmed att jag har bra hår igen... *ytlig*
Jag vann!
Mitt alldeles egna blogg-award! tack Audhumble! Man ska visst:
Länka tillbaka till den som gett mig utmärkelsen, svara på fem frågor samt skicka awarden vidare till fem bloggare som har färre än 100 läsare men förtjänar fler!
Varför började du blogga?
Jag har haft ett par bloggar tidigare. Jag bloggade lite hafsigt sådär om mig själv, mode och skönhet (väldigt unikt...) och ur hundarnas synvinkel. Sen var jag länge del av This Diary Will Change Your Life- gänget, där jag bloggade regelbundet om uppdragen, och livet i största allmänhet. Mamma har alltid sagt att jag skriver bra och roligt, så när Eddie kom så bestämde jag mig för att ta tag i det ordentligt. Jag försöker skriva så mycket jag kan om genus, och sedan vi halkade in på BLW blir det mycket om det, då det fortfarande är ganska ovanligt, och jag vill sprida det så mycket som möjligt (till alla mina 14 prenumeranter, haha!)
Vilka bloggar följer du?
Lady Dahmer och Ketchupmamman är de "stora" bloggarna jag följer. Nerdy Apple Bottom följer jag sedan My Son is Gay-inlägget. Hyperbole and a Half är typ den roligaste bloggen EVER, uppdateras dock alltför sällan! Audhumble, naturligtvis. Och så de nedan, såklart, härliga mammor som man liksom fått följa!
Vilka favoritfärger har du?
Jag älskar mörklila och grönt. Och den där underbara, rostiga, mörkorangea nyansen. Och hallonrosa. På Eddie blir det mycket lila, orange, rött, grönt och turkost.
Vilka favoritfilmer har du?
Jag är en sån jävulsk sucker för kostymdrama! Austen, Bronte, allt sånt! Psykologiska thrillers (jag gillar idéen av skräckfilmer, men jag har en fobi för avhuggna kroppsdelar, speciellt huvuden, så om jag inte är säker på att det inte förekommer, får jag skippa dom...), drama, och ja, jag älskar romantiska komedier. The Holiday, In her Shoes, dör på dom. Ibland vill man bara ha ren eskapism. Favoritfilmer inkluderar About Schmidt, The Bucket List, Up, Playing at Heart (Sex Lektioner i Kärlek heter den på svenska), Big Fish, Pride and Prejudice (miniserie. Whatevs.), Jane Eyre (samma där), Bridget Jones, Love Actually. I princip allt som Colin Firth är med i, faktiskt.
Vilket land drömmer du om att besöka?
Jag vill tillbaka till Grekland, speciellt Korfu. Vi var där på vår bröllopsresa, och jag älskade det. Speciellt maten! Amerikanska Södern (typ Savannah), Estland, Kambodja.
Skickar vidare till:
Lillgarden
En sötnos bekännelser
Riktig Lycka
Pernilla-Alldeles Lagomt Mammaledig (även om hon tagit en bloggpaus)
Trollfjord
I övriga superintressanta nyheter så har jag återigen en öroninflammation (trogna läsare vet att detta är ett återkommande moment i mitt liv). Ytterörat den här gången, så har fått en spray som ska in i örat. Sjukt obehagligt, men förhoppningsvis är jag tillbaka på jobbet på fredag... Eddie är på dagis till efter middagsluren idag, så jag kan få vila lite. Tjattrande barn+öronvärk= ingen snabb bättring!
Den BLW-vänliga maten ikväll blir fläskkarré, jasminris, grönsaker och gräddsås. Nom nom nom. Höstmat då den är som bäst!
Länka tillbaka till den som gett mig utmärkelsen, svara på fem frågor samt skicka awarden vidare till fem bloggare som har färre än 100 läsare men förtjänar fler!
Varför började du blogga?
Jag har haft ett par bloggar tidigare. Jag bloggade lite hafsigt sådär om mig själv, mode och skönhet (väldigt unikt...) och ur hundarnas synvinkel. Sen var jag länge del av This Diary Will Change Your Life- gänget, där jag bloggade regelbundet om uppdragen, och livet i största allmänhet. Mamma har alltid sagt att jag skriver bra och roligt, så när Eddie kom så bestämde jag mig för att ta tag i det ordentligt. Jag försöker skriva så mycket jag kan om genus, och sedan vi halkade in på BLW blir det mycket om det, då det fortfarande är ganska ovanligt, och jag vill sprida det så mycket som möjligt (till alla mina 14 prenumeranter, haha!)
Vilka bloggar följer du?
Lady Dahmer och Ketchupmamman är de "stora" bloggarna jag följer. Nerdy Apple Bottom följer jag sedan My Son is Gay-inlägget. Hyperbole and a Half är typ den roligaste bloggen EVER, uppdateras dock alltför sällan! Audhumble, naturligtvis. Och så de nedan, såklart, härliga mammor som man liksom fått följa!
Vilka favoritfärger har du?
Jag älskar mörklila och grönt. Och den där underbara, rostiga, mörkorangea nyansen. Och hallonrosa. På Eddie blir det mycket lila, orange, rött, grönt och turkost.
Vilka favoritfilmer har du?
Jag är en sån jävulsk sucker för kostymdrama! Austen, Bronte, allt sånt! Psykologiska thrillers (jag gillar idéen av skräckfilmer, men jag har en fobi för avhuggna kroppsdelar, speciellt huvuden, så om jag inte är säker på att det inte förekommer, får jag skippa dom...), drama, och ja, jag älskar romantiska komedier. The Holiday, In her Shoes, dör på dom. Ibland vill man bara ha ren eskapism. Favoritfilmer inkluderar About Schmidt, The Bucket List, Up, Playing at Heart (Sex Lektioner i Kärlek heter den på svenska), Big Fish, Pride and Prejudice (miniserie. Whatevs.), Jane Eyre (samma där), Bridget Jones, Love Actually. I princip allt som Colin Firth är med i, faktiskt.
Vilket land drömmer du om att besöka?
Jag vill tillbaka till Grekland, speciellt Korfu. Vi var där på vår bröllopsresa, och jag älskade det. Speciellt maten! Amerikanska Södern (typ Savannah), Estland, Kambodja.
Skickar vidare till:
Lillgarden
En sötnos bekännelser
Riktig Lycka
Pernilla-Alldeles Lagomt Mammaledig (även om hon tagit en bloggpaus)
Trollfjord
I övriga superintressanta nyheter så har jag återigen en öroninflammation (trogna läsare vet att detta är ett återkommande moment i mitt liv). Ytterörat den här gången, så har fått en spray som ska in i örat. Sjukt obehagligt, men förhoppningsvis är jag tillbaka på jobbet på fredag... Eddie är på dagis till efter middagsluren idag, så jag kan få vila lite. Tjattrande barn+öronvärk= ingen snabb bättring!
Den BLW-vänliga maten ikväll blir fläskkarré, jasminris, grönsaker och gräddsås. Nom nom nom. Höstmat då den är som bäst!
Hej Oktober!
Vi har välkomnat Oktober så här i år:
Japp, 27 grader och strålande sol! Hurra liksom! Vi har varit i parken varje kväll och lekt med både hund och barn, så himla mysigt! Igår promenerade vi ner till tatueringsstudion och bokade in för min födelsedagsgaddning, hurra!
Så, trevlig Oktober på er alla! ;)
I helgen har två till tänder bestämt sig för att komma fram, i underkäken, hurra! Så nu ser han lite mindre ut som en redneck! ;)
Japp, 27 grader och strålande sol! Hurra liksom! Vi har varit i parken varje kväll och lekt med både hund och barn, så himla mysigt! Igår promenerade vi ner till tatueringsstudion och bokade in för min födelsedagsgaddning, hurra!
Så, trevlig Oktober på er alla! ;)
I helgen har två till tänder bestämt sig för att komma fram, i underkäken, hurra! Så nu ser han lite mindre ut som en redneck! ;)
Pengar är inte allt....
...men fan vad det hjälper ibland! Igår fick vi veta den nya lönestrukturen. Vårt team kommer från Februari att få en löneökning med £6K/år! Jatack, liksom! Det kommer att komma så himla väl till pass, med engelska dagisavgifter växer punden verkligen inte på träd, så det här kommer verkligen att betyda mycket för oss. Sen så känns det ju alltid kul när folk bekräftar att jobbet man gör faktiskt förtjänar mer betalt. Så här är det glatt idag!
Åjustja, jag blev ju 27 i lördags också. Känns ju sådär.... Men fick ju iallafall lite plåster på såren...
Diskuterade det här med en vän... Jag försöker leva som jag lär, försöker bli mer genusmedveten och feministisk, men så ser jag ett par skor och blir helt "but look at the pretty...." Så klyschigt liksom.... Men vafan, alla måste vi väl få ha en hobby?! :D
Maken var lite hemlighetsfull sådär, men när jag kom hem från dansen så fick jag mina kort, och hans innehöll även ett presentkort på en ny tatuering. Har sagt länge att jag vill ha Eddies handavtryck, så nu tog han tag i det! så här hade det visst sett ut...
Är mest impad att maken inte fick ett totalt bryt på röran!
Eddie tyckte att det var så här kul att fira mamma...
Måste. Äta. Korven.
ZZZzzzzzzzzz..........
Grattis, liksom...
Åjustja, jag blev ju 27 i lördags också. Känns ju sådär.... Men fick ju iallafall lite plåster på såren...
Diskuterade det här med en vän... Jag försöker leva som jag lär, försöker bli mer genusmedveten och feministisk, men så ser jag ett par skor och blir helt "but look at the pretty...." Så klyschigt liksom.... Men vafan, alla måste vi väl få ha en hobby?! :D
Maken var lite hemlighetsfull sådär, men när jag kom hem från dansen så fick jag mina kort, och hans innehöll även ett presentkort på en ny tatuering. Har sagt länge att jag vill ha Eddies handavtryck, så nu tog han tag i det! så här hade det visst sett ut...
Är mest impad att maken inte fick ett totalt bryt på röran!
Eddie tyckte att det var så här kul att fira mamma...
Måste. Äta. Korven.
ZZZzzzzzzzzz..........
Grattis, liksom...
Strax tillbaka...
Har det lite hektiskt, och sitter dessutom och knåpar på ett gästbloggsinlägg, men snart är vi tillbaka! :)
Grattis älskade unge <3
1 år idag. Helt ofattbart. För trött för att skriva något längre inlägg, men här kommer en kort sammanfattning:
Vaknade, åt frukost och öppnade presenter.
Vi fixade sista grejerna inför kalaset, innan första gästen kom. Åt lite lunch, och en cupcake
Klockan 12 kom gästerna. Vi firade med tårta och cupcakes, chokladrutor och politiskt korrekta chokladbollar. Jag hade bakat allt själv. Är extra stolt över tårtan...
Sockerkaka med vaniljkräm och mosade jordgubbar. Toppad med grädde, och marsipanregnbåge, och pyttesmå nonstop!
Gillade tårta!
Eddie tog en tuppis mitt i partyt, men 45 minuter senare var han på topp igen!
När alla gästerna åkt hem öppnade vi alla presenterna. Det var en hel del...
Sen då? Jorå, vi pratade med mommo på Skype, och Eddie passade på att gå 6 steg från soffan till öppna spisen, och 5 tillbaka! Sen badade vi med nya badleksakerna.
Klockan 19.46 gick vi upp till sovrummet. 19.49 kom jag ner igen, då sov Eddie i sin spjälsäng!
Grattis älskade, älskade unge.
Vaknade, åt frukost och öppnade presenter.
Vi fixade sista grejerna inför kalaset, innan första gästen kom. Åt lite lunch, och en cupcake
Klockan 12 kom gästerna. Vi firade med tårta och cupcakes, chokladrutor och politiskt korrekta chokladbollar. Jag hade bakat allt själv. Är extra stolt över tårtan...
Sockerkaka med vaniljkräm och mosade jordgubbar. Toppad med grädde, och marsipanregnbåge, och pyttesmå nonstop!
Gillade tårta!
Eddie tog en tuppis mitt i partyt, men 45 minuter senare var han på topp igen!
När alla gästerna åkt hem öppnade vi alla presenterna. Det var en hel del...
Sen då? Jorå, vi pratade med mommo på Skype, och Eddie passade på att gå 6 steg från soffan till öppna spisen, och 5 tillbaka! Sen badade vi med nya badleksakerna.
Klockan 19.46 gick vi upp till sovrummet. 19.49 kom jag ner igen, då sov Eddie i sin spjälsäng!
Grattis älskade, älskade unge.
I will do anything for love...
...But I won't baka regnbågscupcakes igen! Jävla bök! Karamellfärg ÖVERALLT, massa disk, och helt omöjligt att få till antalet. Nee, det blir vanliga cupcakes med regnbågsfrosting istället! Projekt Nom har ju startat nu, ettårskalas på söndag!
Mitt i allt det goda och roliga känner jag nu att jag kan berätta om det jobbiga jag nämnde i förra inlägget.
Vi har fått omplacera den ena terrieristen, Rambo. De har aldrig varit överdrivet förtjusta i varann, men i torsdags togs det till sin spets. De rök ihop (tredje eller fjärde gången det händer), och det var på blodigt allvar. Vi fick verkligen kämpa för att få isär dem, det var fruktansvärt. Som vanligt var det Rocky som började, men Rambo som avslutade... Iochmed att vi fick sära på dem så blev det ordentliga skador... Rocky fick åka akut till veterinären, och sövdes och lappades ihop under natten.
De fick skära ytterligare för att få rena ytor att sy, men fortfarande :(
Vi kände att det här funkar inte längre. Inte med Eddie. Nästa gång skulle han lika lätt kunna vara i mitten av det hela. Så det hemska beslutet blev tvunget att tas. Rambo behöver mycket mer jobb än Rocky, så det är mer rättvist för alla att omplacera honom. Vi har helt enkelt inte den tiden eller resurserna som skulle krävas att få honom till den hund han kan vara. Han gick igenom ett trauma för 3 år sedan, vilket förstörde väldigt mycket, och det kommer krävas mycket one-to-one för att lösa det.
Men mitt i allt det ledsna händer något positivt. En bekant till vår kompis förlorade sin terrier i mars. Sedan dess har han varit väldigt nere, och gått upp 10-15 kilo. Han är pensionär, och bor på landet. När vår vän åkte dit och berättade om Rambo blev han eld och lågor, och vi var där en timme senare. Nu är Rambo där. Han har honom på prov i en vecka, sedan ska vi bestämma om det blir en långvarig lösning. Vi har inte hört något än, vilket vi tar som goda nyheter. Funkar det här är det allt Rambo vill ha och behöver. 100% uppmärksamhet, 3-4 långa promenader på hederna varje dag, EN person som spenderar all sin tid med honom. Perfekt.
Men fan vad det gör ont i hjärtat ändå.
♥
Mitt i allt det goda och roliga känner jag nu att jag kan berätta om det jobbiga jag nämnde i förra inlägget.
Vi har fått omplacera den ena terrieristen, Rambo. De har aldrig varit överdrivet förtjusta i varann, men i torsdags togs det till sin spets. De rök ihop (tredje eller fjärde gången det händer), och det var på blodigt allvar. Vi fick verkligen kämpa för att få isär dem, det var fruktansvärt. Som vanligt var det Rocky som började, men Rambo som avslutade... Iochmed att vi fick sära på dem så blev det ordentliga skador... Rocky fick åka akut till veterinären, och sövdes och lappades ihop under natten.
De fick skära ytterligare för att få rena ytor att sy, men fortfarande :(
Vi kände att det här funkar inte längre. Inte med Eddie. Nästa gång skulle han lika lätt kunna vara i mitten av det hela. Så det hemska beslutet blev tvunget att tas. Rambo behöver mycket mer jobb än Rocky, så det är mer rättvist för alla att omplacera honom. Vi har helt enkelt inte den tiden eller resurserna som skulle krävas att få honom till den hund han kan vara. Han gick igenom ett trauma för 3 år sedan, vilket förstörde väldigt mycket, och det kommer krävas mycket one-to-one för att lösa det.
Men mitt i allt det ledsna händer något positivt. En bekant till vår kompis förlorade sin terrier i mars. Sedan dess har han varit väldigt nere, och gått upp 10-15 kilo. Han är pensionär, och bor på landet. När vår vän åkte dit och berättade om Rambo blev han eld och lågor, och vi var där en timme senare. Nu är Rambo där. Han har honom på prov i en vecka, sedan ska vi bestämma om det blir en långvarig lösning. Vi har inte hört något än, vilket vi tar som goda nyheter. Funkar det här är det allt Rambo vill ha och behöver. 100% uppmärksamhet, 3-4 långa promenader på hederna varje dag, EN person som spenderar all sin tid med honom. Perfekt.
Men fan vad det gör ont i hjärtat ändå.
♥