...Och så ett recept igen!
Receptet räcker till 3-4 barnportioner.
ca 10 cm falukorv (eller samma mängd annan korv)
1 dl Eddies tomatsås
1 morot
50 ml frysta gröna ärtor
50 ml majskorn
Kryddor (paprikakrydda, peppar, timjan etc)
Vatten/potatismjöl
Klick smör
Tärna korven. Skala och tärna moroten. Häll i korv, tomatsås och grönsaker i en kastrull och låt koka upp. Experimentera med vatten/potatismjöl för att få en lagom konsistens till ditt barn. Krydda efter smak (korven vi använder är ganska kryddig, så vi körde bara lite svartpeppar och paprikakrydda). Lägg i en klick smör och puttra tills smöret smält. Koka under tiden ris, gärna klibbigt Jasminris. Servera korvgrytan med ris.
Senaste gångerna jag gjort tomatsåsen har jag använt färska tomater istället för passerade. Jag experimenterar också med olike grönsaker. Den här batchen använde jag morot och palsternacka, tänkte prova med selleri nästa gång. Då smyger man liksom in en extra portion grönisar, riktigt sneaky! Jag försöker att se till att jag alltid har sås i frysen, det är så bra att ha som en go-to-grej om man ska fixa middag snabbt. Så lätt att bara slänga i en näve ärtor och koka lite pasta.
Om någon behöver inspiration så ser vår matsedel för resten av vecka ut så här:
Torsdag: Pasta Bolognese (igen, min köttfärssås är gjord på färska tomater och fullproppad med grönsaker)
Fredag: Wok med fläskkött och serverad med nudlar
Lördag: Vår crap-dag. Vi kör Take-Away. Eddie får rester.
Söndag: Ugnsrostad kyckling, ugnsrostad potatis, ångkokt vitkål, majskolvar och sås.
Smaklig måltid!
Sverigetrippen
Nåväl, vi överlevde. Torsdagen spenderade vi med min mamma. Eddie hittade först en ny vän.
"Gocky!" Ropade han förtjust. Terrieristen heter Rocky. Katten på bilden heter Findus, men den detaljen kom inte i vägen för Eddie.
Vi åkte på stan, spenderade löjligt mycket pengar på P o.P (mest mammas pengar, så för mig gjorde det inte så ont). Vi åt lasagne, och skämdes som hundar över röran. Sedan gick vi till Kulturhuset. Åååååh, vilket ställe!!! Tror aldrig jag sett Eddie ha så kul! Han kutade upp för backar, och nerför backar, öppnade lådor, och försökte stänga in sig i skåp. Hittade utrymmen bara en 15 1/2-månaders kan få plats i.
Sedan strosade vi till Medborgarplatsen och hälsade på världens finaste S. Eddie fick inte bara pälsmössan från förra inlägget, men också en jeansskjorta. Mjuk, perfekt färg, och kanske sötast i hela världen.
Vi nostalgisnackade, fnissade och fikade massa smör och socker. Älsk på den.
Fredag inleddes med att Eddies morfar anlände. Vi åt lunch, och sedan drog jag, Eddie, mamma och pappa och Eddies två kusiner till min farmors gamla lägenhet och städade ur det sista, samt lämnade nycklarna (hon har flyttat till ett sjukhem för dementa). Sedan drog vi till Junibacken hela gänget.
Det var andra gången vi var där (sist låg Eddie dock i min mage), och om jag får bestämma- den sista! Hutlösa priser, kaotiska föreställningar, och inte valuta för pengarna. Sedan halkade Eddie två gånger och slog huvudet, så jag är kanske lite extra partisk där.
Sedan blev det ju det obligatoriska Fredagsmyset, med popcorn och salta pinnar (mamman tuggade i sig saltet) för onga. Sen somnade han. I min säng. Vi samsov hela vistelsen, jä-v-la mys!
Lördag hälsade vi på lilla farmor, som hade det så bra så bra. Eddie fick pepparkaka och körde rullator.
Himla trevligt ställe det här.
Lördag kväll blev det familjemiddag. Man vet att man kört BLW när barnet äter typ en vuxenportion Coq au Vin!
Söndag hann vi inte så mycket. Åkte och sa hejdå till Mellanbror, och sedan till Arlanda där vi åt lunch med mamms och papps. Sedan in på Taxfreen och ladda upp med onyttiga och superlyxiga snacks som jag mutade barnet med för en lugnare hemresa. Kanske inte aspekten av mitt föräldraskap jag är mest stolt över, men vafan, det funkade! Glad unge= mamma utan gråa hår.
Behöver jag i framtiden någonsin en pick-me-up, kan jag för övrigt bara tänka på Eddies min när han fick syn på sin pappa på flygplatsen. Hela han lyste upp, och började pipa och försöka klättra ur selen! LYCKAN, liksom!
Så nu är vi tillbaka i rutinen. Ikväll har vi mest kört Pippi i vagnen.
Nej, snoppen ramlade inte av.
När pappa kom hem vände sig Eddie mot dörren och ropade ett glatt "HEJ!" *Första gången i kontext*
Bärjackan: Betyget
Tror ni han gillar den? (OBS! Pälsmössan! OBS! Pippitröjan! OBS! Världens minst fotogeniska mamma!)
Aspackad
En fråga bara: Hur kallt är det i Stockholm, hörrni?!
Mission: Accomplished!
Så här blev det:
Betyg: Godkänt!
Vad gjorde jag?
- Sprättade sidosömmarna
- Klippte av ryggbiten precis vid ärmsluten
- Fållade båda bitarna.
- Sydde tillbaka ryggbiten ca 5 cm högre upp, så bitarna låg omlott, överdelen utanför underdelen
- Klippte av och fållade framtill för att matcha längden
- Sydde fast en knapp så att öppningen inte hänger öppen om jag bär på mage/höft
- Gjorde ärmarna smalare
I överlag är jag nöjd. Öppningen kunde ha varit lite längre upp, men jag hade nog behövt sy om jackan mycket mer isåfall, jag var liksom lite styrd av ärmarna. Överdelen är ändå inte så svår att klä på, en body, tröja/jumper och en jacka borde räcka ganska långt. Möjligtvis syr jag fast ett par till knappar så jag kan dra upp den runt honom. Har han armarna innanför når den längre, han skulle prompt suga på tummen!
Gjorde jag om det skulle jag inte köpe en såpass mönstrad jacka, det la bara till extra fippel att matcha upp rutorna. En enfärgad, eller ett mönster som inte är lika utpräglat hade varit lättare. Jag blev också tvungen att ta in ärmarna eftersom jackan är stl XXL. Men som första projekt ger jag den Väl Godkänt.
Pasta för torrisar!
Så, Eddies pasta för torrisar:
750g-1 kg nötfärs
2-3 morötter
1 grön paprika
1 handfull gröna ärtor
1 gul lök
1-2 vitlöksklyftor
Smör
(salt), peppar och paprikakrydda
1 dl (ca) Eddies tomatsås
Smält 1-2 msk smör i en gryta eller stor, djup stekpanna. Fräs lök och vitlök tills hela huset luktar gudomligt. Tillsätt köttfärsen lite i taget, så den inte klumpar sig. Krydda efter smak. Bryn tills det inte syns något rosa. Häll i ärtor, paprika och morot (paprikan och moroten skurna i bitar stora som ärtorna). Blanda ordentligt, och rör i tomatsåsen. Låt puttra medans du kokar 5-6 portioner spaghetti. Slå av pastavattnet, och rör ner spaghettin i köttfärsröran. Servera med riven ost. Mumma!
Imorgon ska min bästaste vän och hennes kille sitta barnvakt i några timmar. Det är makens födelsedag till veckan, så vi ska åka till Trafford Centre, köpa present, och gå och äta, bara vi två. Vi kommer säkert att slänga i oss maten och störta hem, men det ska faktiskt bli skönt att få vara oss i ett par timmar, och inte bara mamma och pappa! Eddie är väldigt förtjust i min kompis, och var helt hänförd av hennes kille när de var här sist (han är portugis, 1,90 lång och ser ut som Rafael Nadal, så can't say I blame him. Jag och maken var lika hänförda vi!), så är inte särskilt orolig!
Nu: Glass och Modern Family. Jorrå!
Doktorn säger att han kommer att återhämta sig helt och hållet.
"Ooooh, är det något vi borde veta?"
(Och i bilen kom jag på att jag naturligtvis skulle svarat: "Mjo, jag är lite förstoppad, men jag trodde inte det var av allmänt intresse". Dammit att man alltid kommer på dom en halvtimme sent!)
Dagens Skratt
"Jag tycker det är lite lustigt att vissa personer verkar hata feminism/genusmedvetenhet/whatever så mycket, men aldrig bryr sig om att ta reda på vad det innefattar. Det är som att hata rap-musik för att det innehåller så jämrans mycket dragspel..."
Kommer för övrigt att använda detta i alla diskussioner om genus från och med nu.
Gör det bättre
Alltså, det här med att barn är sjukt smarta... När jag lägger Eddie vill han att jag sitter i dörröppningen så han ser mig, tills han vänder sig om och börjar somna. Då får jag (oftast) gå. Ibland får jag gå och ta på mig pyjamasen, men då pratar jag med honom hela tiden så han hör var jag är.
När maken lägger så säger han "Godnatt då Eddie". Och Eddie somnar. Vafan?!
Här sitter de och smider planer...
Nåja. Jag tröstar mig med att Eddie idag lärt sig att ge slängkyssar. Till mamma. In your face, läggningsproffset!
Det går bra nu.
Lyckades grina fram vad problemet var, och han klämde och lyssnade. Förväntade mig att han skulle säga att det var ju bara IBSen som spökade, gå hem och skärp dig, typ. Men nej. Tre alternativ. 1. Magkatarr, vilket under omständigheterna vore skönt. 2. Magsåret jag fick under graviditeten har kommit tillbaka. Mindre skönt. 3. Gallsten. Ammen asså, näe?! Palla gallsten, liksom....
Blev hemskickad med recept på Omeprazole och paracetamol/kodein, och en stark förmaning att blir det värre åker jag till akuten.
Så sen dess har jag legat här på soffan, och tyckt allmänt synd om mig själv. Har inte heller ätit ordentligt sen i tisdags, så varierar mellan apont och aphungrig. Kul värre.
Också: The awkward moment när man upptäcker att exet som tyckte psykisk och ibland även fysisk mobbing var helt okej sjunger numer i ett band med "feministiska värderingar". Jojo.
Projekt: Bärjacka.
Eftersom jag åker själv med honom ville jag gärna undvika vagn den här gången också. Brorsan har kvar deras gamla bugaboo, så jag kan låna den när vi väl är där om det skulle behövas, men just under flygningen vore det bara jobbigt att försöka hålla koll på resväska, barn och vagn. Sjalen funkar inte riktigt längre, då jag inte får till det här med ryggknytning och stort barn... Så för oss hette lösningen ergo baby. Vi har fått till ryggbärning utan problem, och i lördags somnade han till och med! Hurrah!
Problemet jag hade var dock vädret i Sverige i November. Jag vill ju gärna undvika att bylta på för mycket och sen måsta ha selen ovanpå. Jävla bök, liksom. Nej, en jacka är vad jag behöver. En snabb googling visar ju att bärjackor kostar multum, plus lite till. Häpp. Så därför börjar nu Projekt: Bärjacka.
Jag har köpt en fleeceskjorta/jacka i stl XXL. Tänkte först köpa en svart, men sen såg jag den här:
Har hittills sprättat sidosömmarna upp till ärmarna. Målet är nu att klippa tvärs av, fålla, och sedan sy fast panelen igen á la amningstopp, så att det liksom ligger omlott. Extraknapparna som följde med får bli knäppning till öppningen (om jag skulle ha honom på magen/höften). Sen får vi se hur längdskillnaden blir, kanske får ta av lite framtill också. Ambitiös, Moi?!
Jag gillar att sy. Efter att ha köpt de första, så har jag sytt några av mina burleskkostymer själv. Det här var mitt första projekt:
Elf'n'Safety. (Som en intressant parentes, var det här dagen då jag fick reda på att jag var gravid!)
Shakalaka Baby (köpte dock scarfen)
Underkläderna till Shakalaka.
Haha, snacka om nya tider, eh?!
I övriga nyheter:
Regelbundna läsare av denna blogg har säkerligen sett mig nämna och länka till Nerdy Apple Bottom flera gånger. Det var hennes "My son is Gay"-inlägg som fick mig att verkligen intressera mig för genus. Jag läser hennes blogg regelbundet, hon har sunt förnuft och skriver så bra.
Nu lagom till Halloween uppmuntrade hon sina läsare att skicka in bilder på Halloween-utstyrslar. Ikväll när jag besökte hennes blogg ser jag detta. Startstruck much?! Wohoo, Eddie är berömd! :D
Panais Frites
Eddie älskar också palsternacka. Det var den enda puréen han ens provade under vårt katastrofala försök till puréematning, och det var bland det första han åt när vi gick över till BLW.
Aaaaanyhoo, ikväll kombinerade jag de två. Så här gjorde jag:
Slå på ugnen (200 grader)
Ta en ugnsform och slå i nog olja (jag körde solros- och en skvätt oliv-) för att täcka botten
Skala 2 stora/4 mellanstora palsternackor.
Skär dem till pommes frites-liknande stavar.
Koka dem lätt i ca 5 min
Ta av dem från plattan.
Sätt plåten i den nu varma ugnen.
Häll av vattnet från palsternackorna
"Ruska" palsternackorna lätt i kastrullen
Ta ut plåten från ugnen och lägg palsternackorna i den nu heta oljan (det ska fräsa när du lägger i dem!). Skaka lätt så alla ytor är täckta i olja.
Baka i ugnen tills gyllenbruna och krispiga (vågar inte säga en tid, då vi har varmluftsugn. Gissar på 20-40 min)
Vi åt dem som tillbehör till köttbullar och potatis.
Aptiten verkar komma tillbaka så smått. Han åt iallafall hälften av lunchen (pastan från igår), även om han blandade den med yoghurt och frukt, och han åt det mesta av middagen. Frukost och 2 mellis verkar slinka ner... Kikade i käken förut, och det ser ut som åtminstone en hörntand på g, så det är väl inte så konstigt egentligen!
Lunch för lata BLW-föräldrar
Pastaskruvar/penne/makaroner
1-2 djupfrysta broccolibukett(er)
1 skiva skinka av valfri sort (vi körde rökt- lite mer smak. Akta saltet, dock!)
Mjukost (jag använde 2 portioner Laughing Cow)
Ev skvätt mjölk eller grädde
Riven ost
Koka en lagom portion pastaskruvar (anpassat efter barnet) enligt förpackningen. När det är 5-6 min kvar, släng i en djupfryst broccolibukett. Skär en skiva skinka i småbitar. Häll av pastavattnet. Skär broccolin i småbitar. Blanda ner skinkan, broccolin och en lagom klick mjukost i pastan. Värm så osten smälter. Späd ev med en skvätt mjölk eller grädde, om ert barn- likt mitt- gillar kladdig mat. Strö över lite riven ost. Servera, och känn dig impad över ditt kulinariska geni. (Eller, om barnet har det jobbigt med tänder, var glad att hen äter mer än en halv tesked.)
Varvar med yoghurt.
Här är det Bonfire Night ikväll. Familjen Snåljåp tog en promenad runt byn och tittade på alla fyrverkerier andra familjer hade betalat för. Gick bra det med. Vi försökte lista ut hur man klär barnet för den här årstiden. Slutade med att han såg ut som ett fyrverkeri själv.
Nåja. Han var varm, och det är det som räknas!
Listigt
Matvanor:
Bästa efterätt: För mig är efterätt det bästa med hela måltiden... Det måste nog bli en Banoffee Pie, banan och kolasås är tammetusan svårslaget. Ooooh, och Marängsuiessen på Vassa Eggen. Unbefuckinglievable.
Favoritplagg: Ärligt? Mjukisbyxor, linne och lurviga sockor...
Dagens A-barn.
1. Eddie spenderar 5-10 minuter helt hänförd över mina svarta lackskor med platåklack. Bär runt på dem. Hämtar dem en i taget och ger till mig med ett lyckligt "Tatt!" (han har inte riktigt greppat det här med tack, han tackar när han ger bort grejer snarare än när han får dem...). Sätter sig bredvid mig och kvider av lycka när jag tar på mig dem.
Jag har lärt honom allt jag kan.
2. Efter att i runt 6 månader kalla terrieristen för "Woof" (samma namn han använder för varenda hund, katt, häst eller får han ser, för övrigt), och i några veckor sagt något som låter lite som "vovve", fick vi ikväll till ett glasklart "Rocky". Ibland "Docky", ibland "Gocky", men alltid samma betoning, och med ett bestämt pekande på sagda terrierist. När jag tappade upp hans bad kom han och hämtade mig, såg till att jag följde med till vardagsrummet, pekade på byrackan (som gjort sig som hemma på min soffa) och sa "Rocky". Värsta A-barnet!
En händelse som kanske inte var den bästa- han har lärt sig att klättra upp till Rockys sovplats... Rocky tycker inte att det är så jättekul, det har varit hans "fristad" när Eddie blivit lite för kärlekskrank. Det är ju liksom bara så mycket interspecies-hångel man kan ta innan det blir för mycket... Så nu får vi vakta extra noga, och klättrar han upp lyfter vi ner, så Rocky ser att han har sin privata sfär kvar. Inte för att han respekterar vår...
Oooookej, så hunden är på soffan. Var är barnet då?
...Åhå. (Rockys sovplats är alltså i bakgrunden, en av dem har dragit ner sängen på golvet)